Spansk köttgryta

I ugnen står den spanska köttgrytan, recept och bild från DN.

Det blir inget vin, har sympati-brandkårsjour med drängen.

Mitt mål idag, var inte att svamla på här utan att läsa Kerstin Ekman. Denna julhelg har jag varit en värdelös litteraturvetare. Jag har läst nära på inget alls. Vår matgäst sitter och läser Jorge Luis Borges vid köksbordet, så jag kan i alla fall glänsa med att jag läst åtminstone en novell av honom; Den andre. Vad jag minns handlade den om en man som möter sig själv på en parkbänk.

Endast tomten är vaken

God jul till alla som tittar in här i stugan!

Favoritbok som vi läser varje julafton

Somliga sitter mest under granen soch tittar på paketen

Hur snygg sonen är fick ni inte se.

Den andre sonen är betydligt snyggare än jag målade av honom -96

Sommarljus

Någon lyssnar ibland på ljudet när vintermörkret tätnar runt husets fönster.

Sommarljus av Jón Kalman Stefánsson är full av liknande meningar. Jag gillar verkligen sättet denne islänning förenar litteraturen med naturen. Jag känner igen en hel del. I själva skrivtekniken, i miljön, speciellt i det ensliga och glesa samt i personbeskrivningarna.

Eller så är det helt enkelt som jag tänkt förut någon gång; Jag tror att islänningar och överkalixbor är besläktade med varandra. Raka, enkla, grovhuggna och med språk som har stora likheter. De båda språken har bland annat kvar de gamla diftongerna och det korta stavelserna; ex så ber man inte någon faaara och flyga, utan fárá och flyga. Det är visst en kvarleva från det fornnordiska.

Men nu läste jag denna bok Sommarljus på svenska. Jag gillade den verkligen. Den blev bättre och bättre och så var den plötsligt slut. Jag skriver ingen lång recension det är jag inget bra på, men de som gillar natur, humor, erotik och andra relationer människor emellan tycker jag ska läsa den. Själv så tyckte jag verkligen om personligheternas intrasslande i varandra. Inte för att det hände något speciellt, utom på sista sidan. Miljön i den isländska glesbygden tilltalar mig. Såklart. Jag är ju bonnläpp ut i fingerspetsarna.

Energitankar

Det blir så påtagligt, detta med kyla. Och då tänker jag på energiåtgången.

Fastän jag vet det sedan många, många år.

Vilken skillnad det är på vedförbrukningen när det är -25, och som idag -15. Weird. Det är ju rena semestern att elda en sådan här dag.

Kanske jag kunde få jobb som sakkunnig på Energimyndigheten, jag vet minsann hur man sparar energi. Man flyttar till södern. Men ack så tråkigt. Dessutom hörde jag på radion att de måste bränna bilar i Göteborgs förorter, Orsak; Där finns ju ingenting att göra. Eller så fryser de. Hahaha.

Jag vill inte-listan idag; arbeta, elda, städa skrivbordet, bokföra, julstäda, åka till Bränna, handla, baka pepparkakor, hämta granen, få teknikstress av Handelsbanken som ska byta inloggningssystem – måste jag bry mig om sådant, nu, före jul?

Jag vill-listan; läsa färdigt min isländska bok, Sommarljus av Jón Kalman Stefánsson. Underbar. Återkommer om denna.

Jag måste listan; Se den övre listan.

Kerstin Ekman

Jag vet inte på vilken planet jag bott de senaste decennierna, men jag har totalt missat att läsa Kerstin Ekman. Nu har jag äntligen läst Händelser vid vatten. Om den kategoriseras som deckare vet jag inte. Jag ser den som ett mellanting, eller både och, vanlig skönlitteratur och ovanlig deckare. – förresten hittade jag den inte på biblo, så jag fick fråga, den var nog bland deckarna ändå. Kanske.

En deckare gudskelov utan någon Wallander, men spännande. Huvudpersonen, den kvinnliga, vandrar sitt öde tillmötes. Berättelsen innehåller även en äldre och en yngre manlig huvudperson. Och de vävs alla samman på ett fascinerande sätt. Med varandra och med naturen.

Naturen, skogen och Jämtland fyller hela boken, det är knappt så man får igen pärmarna. Personerna liksom tittar ut mellan trädstammarna. Som norrlänning känner jag mig hemma; i resonemanget, relationerna, byarna, näringen, historien och inte minst i symbiosen med naturen.

Jag känner mig också hemma i texten som sådan, den påminner faktiskt lite om mitt egna långa projekt. Men Ekmans natur, språk och karaktärer är mustigare. Den har mer av allt.

Jaha, då blir det en till vända till biblo, för att låna något nytt. Ska jag ta en till Ekman, eller?

Skapande svenska

Jag saknar oss också.

Här är kompisens bild.

En ung amerikan

Hade det inte varit precis hundra mil till Stockholm, skulle jag gå till Kulturhuset, den internationella författarscenen, och lyssna på John Wray. Han är en 38-årig amerikansk författare som nu ger ut sin första roman översatt till svenska: Lowboy.

Enligt Kulturnytt handlar den om en ung pojke med schizofreni, som rymmer från sin behandling. Författaren själv säger att en av tankarna med boken är att öka förståeelsen för sjukdomen. Den verkar lovande, på Adlibis kan man provläsa början.

Den vore något för min önskelista. Hör ni det barn?

Mammon

Här är han förresten; Mammon:

Gullig va? I länken kan man förövrigt läsa att den girige Montgomery Burns i the Simpsons bor på Mammon Lane. Jag borde nog försöka ta mig mer tid för Simpsons, det ser ut att vara ett högkulturellt program det där. Och visst är de lika?

Novembertankar

Populäraste sökord och inlägg handlar fortfarande om svininfluensa. Det säger väl en del om vår tid. Om det plötsligt blev tyst på bloggen i några dagar, skulle förmodligen de som inte känner mig fundera på om jag ändå missat vaccinet och dött.

Jag tog ett par timmars friskvård igår och körde in ved. Det är skönt – Att hinna tänka. I veddammet kom jag på mig att sakna universitetet i form av kurskamrater, lärare och vårt resonemang.

Och så tänkte jag på de sociala medierna. Internet som dagbok. Och så tänkte jag på vårt essä-skrivande på skapande svenskan. Ja, som kontrast då. Och så kom jag på att tänka att det var det som jag fick mest beröm för, essän. Och att jag tyckte det var roligt.

Det var då affärsidén om att skriva och sälja essäer dök upp. Men vem är intresserade av det idag. Vet alla redaktörer ens vad det är. Var får det plats. Vem har tid att läsa det. Men jag har en idé i mitt huvud om en essä som handlar om de sociala medierna – ett så aktuellt ämne, att det nästan är tråkigt bara därför. Men jag tänkte psykologisera lite, det blir nog bra.

Ikväll ska jag återuppliva gamla minnen. Dels ska jag lägga upp en stickning, har kollat in sjal-mönster på nätet. Det var länge sedan jag stickade. Dels ska jag dricka kaffe med Maj-Lis. Det är det jag saknar mest från min tid i Överkalix kommuns omsorg: Kafferasterna med Maj-Lis.

Nidbild om män av en man

Jag gillar Berglin. Jag har lust att utbrista i ett gammaldags hahaha, inte

Litteratur på hög nivå.

Ja man undrar hur det kan bli så här, med männen. Eftersom de är handplockade och allt. Men allt ordnar sig nog till slut. Kolla bara i sista rutan; en dag får man hjälp med fönsterkittningen.

Min man har dock inget med denna serie att göra. Dock ödslar han energi på att flaxa med armar och ben i form av linedance varje vecka. Men jag unnar honom verkligen en stund när han får pusta ut och slippa mig.

Köp ett Berglin-album till julklapp åt någon. Eller kolla in SVD.