Androgyn

Till arvingarna har jag stickat mössor. Så lite feminin är jag väl?

De måste ha fått för få dyra tekniksaker till julklapp eftersom de är utomhus på lovet, kastande snöbollar på växthuset....

Kristallkulan

Ett mjukt snöfall singlar ner från en himmel som ligger precis över hustaken.

Enligt yr.no ska det sluta snöa ungefär nu. Jag har satt traktorn i värmaren. Nog för att det bara är -11°c, men man ska vara snäll med traktorn. Den är gammal.

Kanske jag ska måla en akvarell? De enda färgerna som behövs för utebilden idag är paynes gray och sepia. Å andra sidan har jag nog av projekt. Det vore ett ämne för ett nyårslöfte; Att koncentrera sig på EN sak som jag blir riktigt bra på. Men det kommer nog inte att hända.

Men ser jag in i kristallkulan, då ser jag detta: Lagom till jag är 92 år tror jag det kommer att börja flyta på riktigt bra; jag får då Nobelpriset i litteratur, min tavlor hamnar på Nationalmuseeum hela bunten. Grönsaksodlingen bringar in miljoner som man kan rulla sig i hela vintern. Jag kommer att få ihop bokföringen med råge, så jag slipper att gå till banken och gnälla över de höga avgifterna de tar ut av företagare. Turisterna vallfärdar mer hit än till Thailand på grund av min eminenta marknadsföring. Hela kommunen får ett lyft, horder av människor inser att detta är paradiset. Det hela slutar med att jag får ett fint rum på Brännagården (äldreboendet) och personalen fjäskar för mig, därför att jag är så rik och berömd.

Men det börjar jag med nästa år. Nu efter jag gjort årets bokföring klar, ska jag ta ut traktorn och skotta. Det är alltid en början.

En timma till julafton

Jag trodde att tv skulle digna av bra julprogram för ensamna på uppesittarkväll, jag brukar aldrig se. Men icke. Love Actually för 54:e gången. A fish called Wanda är det förstås. Jag älskar ju egentligen denna, och det är länge sedan jag sett den; i min smak, sjuka smak alltså, gillar jag när den fanatiske djurvännen blir terroriserad. Såg några minuter när Otto kastar en kniv mellan ögonen på affischen med den urgulliga sälen. Just ikväll känner jag mig inte ens road av det, hehe, ja lite. Det är nog pms:en….

Anna Ankas jul. Ja, jag skrattade till lite. Mest åt Aschberg när han var tomte. Det ska vara genuint svenskt, sådant man förstår, som ”nu ska jag gå ut och köpa tidningen”, ”Var är Robert då, ja, jag lämnar hans paket här”. Sådant går hem hos mig i pms-tider. Inte krångla till saker.

Rimsmedja i P4. Nog för att min gamla fröken Eivor var med. Men inte farbror Sven, så då gick det också bort. Fnys, för att hålla på med glättigt kacklande när vi ska minnas Jesu födelse…

Vad återstår, förutom se vad bloggkompisarna haft för sig idag, medan jag suttit på Sunderby sjukhus och blivit stucken. Och åkt buss. Och läst ut den isländska boken som tog slut alldeles för fort.

Jag vet vad som återstår; Jag skulle kunna börja att skära lite, lite, lite i skinkan. Och tjälknulen. De står på köksbänken och kallnar, och luktar så gott. När mannen och sonen kommer hem så är allt kanske borta. Nej, inte ens jag är så glupsk.

På bussen idag såg jag några udda människor, kanske var de på väg till något julfirande – eller inte. Någon luktade sprit, någon satt och tuggade i sig korv från en ring. Jag är bara ensam i ett par, tre timmar. Men i min pms:ade hjärna kan jag faktiskt tänka på att det finns de som julen inte är rolig för. För mig är det bara skönt att vara ensam ett tag.

Mannen hämtar vuxna barn, någon till är på väg, mina tonåringar kommer imorgon, den store är hos kusinen och kommer snart, den näst store har jobbat på fängelset idag och hinner inte ”hem” till jul. Julafton blir vi några stycken, och på juldagen en hel armé. Annandagen går nog åt till att återhämta sig.

Variation förnöjer, jag är en som gillar ytterligheter; att vara ensam eller bland massor av folk, att äta jättenyttigt eller onyttigt, springa eller ligga på soffan, stressa eller ta det lugnt, glad eller arg. Det är mellanlägen jag har det svårt med. Som när pms:en lägger sig som en grå filt över en. Och man är så där mittemellan ingenting. Det är svårt med mellanlägen. Det är nog därför jag gör allt för att bli arg ibland, hihi. Men vadå, är det så konstigt när skinktermometrarna är på olika ställen. Sådan ostruktur passar inte mig, som tycker om att skynda mig. Om jag ska ha en skinktermometer ska den var precis där jag sticker ner handen utan att titta, och precis där ska den vara. Inte en här och en där. Rationellt ska det vara i köket, som när en kirurg har instrumenten uppdukade.

För då går det fort. Tur att jag har en som är precis tvärtom, tar det ordentligt, piffar till det lilla extra, så det blir ännu godare och ännu finare. Det uppväger att han sätter skinktermometrarna i olika lådor….

Säga vad man vill om menscykeln; Det finns ju inte bara pms, det finns ju väldiga toppar i månaden också. Förresten är till och med pms bra ibland. Som ikväll, när jag kastat i skinkan i ugnen, gjort rödbetssallad, diskat – då rev jag ur allt ur kylen och städade så det blev så fint så snabbt. Min tanke har i alla år varit att man borde ge männen detta hormon, som gör att det börjar tokstäda sådant som man på sin höjd sneglat lite på en tid. Som att dyka ner i diskhon med Jif cream och en hård svamp. Eller flänga utanpå huset och putsa fönstrena nu medsamma.

Nä det här jämnmodet är inget för mig. Det är trist. Jag vill ha skinka.

Julförberedelser

Mattorna jag lade ut på balkongen igår, blåste ned och ligger där översnöade. Men å andra siden mår de bra där de är. De kommer att lukta väldigt gott när jag skottar fram dem. Frågan är nu om jag ska sätta traktorn i motorvärmaren. Vi måste ju skotta innan jul. Och det går ju fortast om jag gör det…. Säga vad man vill, snabb är jag, jag överarbetar inte saker. Sedan kan det ju tänkas att någon husknut eller barnets flerahundratusenkronorsbil stryker med.

Få se vem som vinner; den fyrhjulsdrivna eller traktorn utan servo?

Det blir vilodag imorgon, vaccinationsdags (pollen) i Sunderbyn. Jag brukar bli ganska mör efteråt. Målet är då att det enda jag ska göra på kvällen är att sätta skinkan i ugnen. Dåsigheten är i sin tur en av orsakerna till varför jag inte tar svinsprutan. Jag tycker det räcker att min kropp får björk och gräs i sig, för att den ska lära sig att hantera det.

Till något helt annat; ett par kompisar hälsade på igår kväll och vi hade lite knäck- och saffransfrossa. En av dem bor i Trollhättan. Vi spånade på att skriva en insändare i lokaltidningen där med temat; Inte gnälla, det finns arbeten, det är bara att flytta till Pajala där den nya gruvbrytningen tar vid, inte leva på bidrag när man kan få jobb någon annanstans, man måste röra sig, i Kiruna och Gällivare finns det jobb, där är det nästan brist på arbetskraft.

Fast det är klart. Man ska inte skämta om Saabs förmodade nedläggning. Men lite ironiska är vi ju. Vi tänker alla på de många tusen arbeten som gick förlorade i Norrlands skogs- och jordbruk på 60- och 70-talen. Det var då som AMS blev Alla Måste Söderut. Kanske läge för Alla Måste Norrut nu?

Energitankar

Det blir så påtagligt, detta med kyla. Och då tänker jag på energiåtgången.

Fastän jag vet det sedan många, många år.

Vilken skillnad det är på vedförbrukningen när det är -25, och som idag -15. Weird. Det är ju rena semestern att elda en sådan här dag.

Kanske jag kunde få jobb som sakkunnig på Energimyndigheten, jag vet minsann hur man sparar energi. Man flyttar till södern. Men ack så tråkigt. Dessutom hörde jag på radion att de måste bränna bilar i Göteborgs förorter, Orsak; Där finns ju ingenting att göra. Eller så fryser de. Hahaha.

Jag vill inte-listan idag; arbeta, elda, städa skrivbordet, bokföra, julstäda, åka till Bränna, handla, baka pepparkakor, hämta granen, få teknikstress av Handelsbanken som ska byta inloggningssystem – måste jag bry mig om sådant, nu, före jul?

Jag vill-listan; läsa färdigt min isländska bok, Sommarljus av Jón Kalman Stefánsson. Underbar. Återkommer om denna.

Jag måste listan; Se den övre listan.

Teknikprylar

Ett av barnen önskar sig en bärbar Mac för 14 000. Jag vad säger man. Vi har ju knäck, köttbullar och hemsaltad skinka…och förhoppningsvis en fridfull jul.

Vill någon byta in denna samt en kultkamera Nikon FM, mot en hyfsad systemkamera?

Hur är det med björnen egentligen?

Vill man surra, vill man trönska (är det svenska?) vill man träffa folk, kan man alltid ta en lunch på Vippabacken.

Ett av gårdagens ämnen var björnen. Jag och ett par stycken män diskuterade björnen. Det finns tämligen många i skogen i dessa dagar. Det är bara det att man inte ser dem. En av 50+ männen utbrast att det bara är turister som ser björn, själv jobbar han i skogen år efter år, och har aldrig sett någon. Detsamma för mig och den andra 50+ mannen.

Björnen är skygg, alla har vi sett björnspillning, till och med färsk. Så björnen har nog sett oss. Vi funderade på varför den har sådan respekt för människan, alternativt inte bryr sig om oss. En björn kan ju fakiskt slå ner en älg, som är mycket större och farligare än oss. Är vi inget goda, har vi dåligt kött, är det för lite att äta på oss, så det inte lönar sig att äta upp oss? Varför?

Människans matvanor diskuteras också.

Den av männen som är mest anti-sushi i kommunen fick svar av oss rå-fisk ätare, vi som gillar gravad lax, inlagd sill, surströmming etc.

- Men se på björnen, den äter ju rå fisk!

Vi som är runt 160 cm sträckte på oss. Huvudsaken man tror att man är stark som en björn, va?

Sådant jag inte bryr mig om…

….så varför bryr jag mig?

Kollade Nät-Aftonbladet för första gången på månader. Eller läste var kanske för mycket sagt. Scrollade i en minut. Jag förstår fortfarande inte vad vi svenskar har med Tiger Woods otrohet att göra. Tydligen har det varit en nyhet i flera veckor, men det kanske bara är jag som inte förstår varför. Anna och Paul i Hollywood ska inte skiljas, eller så ska de det. Ärligt sagt är jag mer intresserad huruvida Agda och Petter i Vallsjärv ska skiljas – om de hade funnits.

Nätöverflöd av onödig information drabbar mig. Det gäller att sortera, och det är jag ganska bra på. Men det kan alltid bli bättre.

Dagens nyhet på Ekot; Flygplan som tillhört tok-kriminella element i vår värld, används av FN. Det ska Sverige sätta stopp för. Jag ser ett ännu värre skräckscenario framför mig; FN behöver ett flyg snabbt, kanske för att rädda svältande. Nu ska det göras en utredning för att se hur just detta flygplans historia ser ut, sen ska man ha ett sammanträde, men det är ju bara den första måndagen i månaden som de är möte, och en månad innan ska det MBL-förhandlas. Är jag blasé som ger fullkomligt FN (hehe) i varifrån flygen kommer, bara hjälpen kommer igång snabbt?

Paus i eldandet

Jag är en sådan där av-eller-på-människa. På, har det varit ikväll; Har gjort julköttbullar, kokat, knäck, gjort en pepparkaksdeg och nougatgodisar. Allt gick bra. Ett barn deltog, den andra envisades med att göra läxan istället för att koka knäck. Ja se dagens ungdom.

Det har aldrig hänt att jag någonsin planerat i förväg vad jag ska skriva, men morgondagens inlägg är klart i huvudet. Det blir en rysare; nja, i alla fall en modern variant av råtten i pizzan.

Sedan borde jag föredra de seriösa diskussionerna, om björnen, vid dagens lunch…

Vilken cliffhanger va? Imorgon skriver jag kanske något annat eftersom jag är ganska impulsstyrd. Men jag är ju å andra sidan ganska tråkigt plikttrogen också.

Jag har…

…..knäckformar, men jag ids inte göra knäck.

Om man har fyra barn ska man väl inte behöva göra knäck själv.

Kom hit barn!

Jag har gjort upp eld i båda spisarna.

Igen.

Men nu är det bara -11°c. Så vadan detta eldande?