Att jag blir glad….

…. av alla glada, som tycker att programmet om överkalixmålet är toppen. Som idag när jag vandrade in i en guldsmedsaffär i Luleå, kom en människa och var lyrisk. Att 99,2 % är nöjda beror nog på det superproffsiga teamet från SVT, vårt unika språk, vackra natur och glada människor. Speciellt bra var solstrålen Håkan, som kan vara en klonad version av Fredrik Lindström, haha.

Sedan är ju inte programmets medverkande ett urval av de som pratar överkalixmål bäst i världen. För jag är inte ens bäst på det här i mitt eget hem. Och det finns många stockholmare som pratar det bättre än mig, överkalixare i exil. För jag har aldrig pratat språket till vardags, naturligt, aldrig.

Roligt är det i alla fall, att nästan 100% av tittarna är jättenöjda, jag har aldrig hört folk vara så överlag eniga om en sak – i alla grupper, från alla platser och i alla åldrar.

Och för egen del har det fått en roligt vändning; efter att ha pratat och inte minst skrivit så mycket på bondska på Facebook kom jag på mig själv att tänka på överkalixmål i helgen. Där jag höll på att dra ris i vedskogen, passade det så fint att tänka på överkölis. Det var nog första gången det hände i livet.

Språket i P1 & spraaake ibi Överkölis

Är det någon som märkt att jag inte får något klokt gjort idag? Det blir så splittrat när jag springer runt för att hålla fyr i alla brasor.

Men här är en nyhet; Språket i P1 har en Facebook-grupp;

http://www.facebook.com/profile.php?ref=name&id=715689480#/pages/Spraket-i-P1/328492535511?ref=mf

Sedan kan man såklart gå in på deras hemsida i P1. Där finns bland annat diverse dialekt-, etymologiska och Svenska akademins lexikon.

Jag skrev ju i mitt tidigare inlägg idag, det om björnen, att jag varit på Vippa och trönskat. Det ordet finns inte i en enda av ordlistorna, vare sig den dialektala eller de andra. Så förmodligen betyder det att 99,99 % av svenskarna inte vet vad det betyder? Hm. Ja, man får lära sig något nytt varje dag.

Tur att man har Överkalixmålets ordlista:

Trönsk = diskutera, gräla, munhuggas.

Så där är det jämnt, vi tror att sådana där nyckelord vi strör omkring oss här i kommunen är svenska. Men icke.

Överkalixmål

Det var en historisk dag igår. Min blogg på överkalixmål var mer besökt än denna. Kul. Kanske var det insamlingen av skällsord som gav den plötsliga populäriteten. Men det var förstås många redan i söndags, innan insamllingen började.

Jag vill så gärna ha hjälp med min överkölisblogg, eftersom det är svårt att ha tid med den. Så jag tar tacksamt emot inlägg och kommentarer. Maila mig i så fall. Eller kommentera bara eljest (vilket språk är det?)

Kul, det där med statistik. Asiaten och svininfluensa är fortfarande mest sökta ord. Hehe, om jag nu inbillat mig att det är jag som person som är intressant…

En blogg på överkalixmål…

…..har världen saknat ända sedan begynnelsen. De första spirande inläggen dök ner från cyber space – Just idag:

Stjivilerkesbloggen hittar ni här.

Stjivilerkes = åbäka sig , hoppa

Överkalixmål

Här i bygden finns en gammal fornnordisk dialekt. Det är dessvärre färre och färre som talar dialekt i det dagliga livet, och medelåldern bland dem är hög. I min barndoms Överkalix talade alla Överkalixmål. Dock var det precis som bland många andra språkgrupper; de vuxna pratade dialekt med varandra och svenska med barnen.

Det enda undantaget var om mormor blev riktigt irriterad, då sa hon med hög röst:

- Gär äot å gapa din e jer högt undi teke!

Jag var och tankade på OK igår, innan jag åkte till Luleå. Hälsade åt ett gäng glada farbröder som stod vid mackarna där jag parkerat. Medan jag tankade lyssnade jag förstrött, de talade om vädret och andra allmänna saker. Då slog det mig; De talade ju överkalixmål allihopa.

En del av mig är så van att jag inte märker något. Det är ju min barndoms språk.

Men att folk idag använder det som vardagsspråk är så ovanligt.

På kvällen igår hade jag bara så roligt. Jag hade skrivit på Facebook redan kvällen innan:

(Katarina Karlsson) skå at Läol amårja. Det betyder ska till Luleå imorgon. Jag drar till med lite överkalixmål ibland. Jag fick kommentarer, fler och fler. Jag och ett par kompisar började svamla, och det blev roligare och roligare. Det utmynnade i att jag ska på Grand Artic hotel här i Överkalix med en 89-årig mamma till en polare, för att titta på Joe Labero den 24/10, med mera.

Det konstiga är att om man översätter vårt samtal på FB är det inte speciellt roligt. Men det blev vansinnigt roligt på överkalixmål. Tyckte vi själva i alla fall…..

Jag funderar på att starta en blogg på överkalixmål.

På Facebook finns förresten en bra grupp som heter Vi som förstår ÖverkölismaLe oba Änsiktsbåoka.

Att se det roliga

Det håller ju på att dra ihop sig, när det gäller deklarationen.

Säger man så på svenska förresten? Jag har nyss suttit och skrivit på Facebooks grupp med Överkalixmål. Det för med sig att jag förutom att ändra själva orden, även är tvungen att ändra uttryckssätt och ordföljd. Så nu vet jag inte vad man säger och inte säger på svenska.

Men det börjar att dra ihop sig. När det gäller deklarationen.

Vid en närläsning av Skatteverkets broschyr Bokföring, bokslut och deklaration del 2, närmare bestämt i avsnittet om deklarationsanvisningar NE-blanketten, så började jag skratta:

Det finns faktiskt en alldeles egen ruta i deklarationsblanketten som handlar om underskott i aktiv konstnärlig eller litterär verksamhet. Ja inte är det något att skratta åt egentligen, att så många inte får ihop resultatet i sin konstnärliga och litterära verksamhet, att vi fått en egen ruta i blanketten.

Men sedan började jag skratta ännu mer därför att jag såg det roliga i att bli road av Skatteverkets deklarationsanvisning. Det är roligare att vara fattig och lättroad än fattig och bitter!

Överkalixmål vid Djupträsket

Gnistrande snö. Varmt. Utsträckt i solen på ett renskinn.

Social samvaro; en del som gillar skotrar och en del som inte gör det. Alla var i vart fall invecklade i diskussioner om Överkalixmålets grammatik. Slutledningen blev att harr (god fisk) och herre heter samma på Överkalixmål, både i singular och plural. Häär, häära. Är det ett tecken. För storfiskarna är det nog det…

Vårt språk som är mycket gammalt utmärker sig med att ha många korta stavelser. Men hur stavar man det? Någon slags accent? Vi säger inte vaaara, utan várá. Fárá. Jákåb inte Jaakob.