Nu kommer lammen på rad

Just nu känns det som sak samma att jag inte installerat webcameran i fårhuset klart. För varje gång man kommer dit lammas det eller finns något annat att göra. Fast det är kul. Vid midnatt fick vi trillingar av en förstagångslammare, hon visste inte första om hon skulle slicka eller stånga den lille. Men det ordnade upp sig. Aldrig har vi haft en som slickat trillingar så exemplariskt. Vi var i säng vid två-tiden. Klockan sex skulle jag bara gå ut och kolla. En tacka hade precis lammat och sen en till. Sen nästa. 

Jag skulle ringa kollegan fotografen igår när jag hade tid. Men nu!

Det är riktigt kul nu

Först: Ursäkta mitt slarviga bloggspråk. Jag koncentrerar det litterära och finliret till jobbtexterna. Det går undan nu :-)

Gällivare marknad gick mycket bra, jag kände mig lite exotisk som lamm-, skinn och garnproducent. Folk var riktigt intresserade, så jag sålde en del – både nu och i framtiden.

Mina kompisar här hemma som säljer renkött och andra renprodukter, valde att inte åka. För det finns redan så många som säljer just sådan där i Malmfälten. Och det är nog så.

Och så är det ju skitkul att träffa marknadsknallarna, jag har ju kraftiga kringresande-försäljargener. När jag var liten var jag alltid med pappa på Gällivare marknad, han sålde skinn och sånt där som han hade på Vippabacken. Det var enda gången man fick åka på semester, till Gällivare på marknaden. Och det var ju när han skulle jobba, haha.

Sen är man ju känd som syster till ägaren av marknadsknallarnas favorithak på vägen. Inte illa. Dessutom är jag nu känd som faster till kommunalrådet och förra Vippabacksjobbaren Sarah. Det tyckte knallarna var kul, det som hände i valet.

Och så var det ett bra val att bara sälja fredag och lördag – väl hemma på lördagkväll besökte jag Ingegerds 40-årskalas, det var trevligt på Älgfarmen – och dessutom slutade det med att vi fick låna hennes släp. Och så for vi och hämtade drygt ett ton korn hos Henrikssons i Hedensbyn. Där fick även Sture tårta, Agnes hästtårta. Före midnatt var den dagen slut i alla fall. Men man blir trött av att vara ute.

Gårdagen var en dag av lamning. De två första kom mitt på dagen – jag är verkligen tacksam att jag slapp vara uppe på natten också, det räckte med järnet i 18 timmar. Sedan blev det trillinglamm på eftermiddagen. Om det första lamningen av normal enligt skolboken, var trillingarnas det inte. Alla kom fel. Den första baklänges, och de två andra….typ samtidigt. Jag försökte få tag i frambenen där inne, men fick nog tag i det tredje lammets ben, och drog ut det – fast nummer två var på väg. Så i stort sett kom nummer två och tre samtidigt. Men det gick bra – tre pigga tacklamm som är ganska små som trillingar brukar.

Till det försökte jag få igång webbkameran. Middag blev vid 21-tiden. Jag blir så trött ibland att jag nästan somnar stående. Men när jag sovit ett tag är jag pigg utan bara tusan från femtiden på morgon. När jag var ute i gryningen var det så mysigt. Alla låg och idisslade, tackorna med lammen med – och så hade de lammen i varsin hög bredvid sig. Fast med kameran kommer det att bli bättre, man stör fåren mindre när man inte behöver gå ut så ofta.

Måndag, idag alltså tillbringar jag skrivande. Har en del jobb att få färdigt. Och det går ju som fort på förmiddagen när hjärnan är pigg. Det blir bättre och bättre med skrivjobb, kul! Sen är det en del ideellt skrivande till Hembygdsgillets årsbok att passa in. Men jag försöker att använda sådan jag redan har. Måste dra ner på det ideella – det är funkar inte när en del arbetsdagar är 18 timmar. Igår hann vi inte ens äta mellan frukost och sen kvällsmiddag. Det ringde ett par stycken som tyckte jag var konstig, men det var nog matbrist ;-)

Passa på

Ni som funderat på lammskinn och garn – det är större urval senast på torsdag denna vecka. För på fredag och lördag är jag på Gällivare marknad, och där säljer jag förhoppningsvis en del. Ring mig 070-2728247 – så kan visning ordnas.

wpid-wp-1422807887429.jpeg