Måndagsstatus

Första två dagarna på semestern var jag förkyld. Men hade gett mig den på att jag skulle upp på Akropolis. Så jag gick, så sakta jag kunde upp på berget. Halvvägs passerade jag någon slags hälsogudinna. Förmodligen var det därför jag blev frisk, hehe.

Men nu borde jag ta en tur till, kommer ju inte ens ihåg vad gudinnan heter, hälsogudinnan. På lördagkväll slog förkylningen till. Gudskelov och pris lagom till gubben kom hem, så jag fick hjälp.

Så igår skulle jag ta det lugnt, och det gjorde jag. Men. Vi styrde upp matförsörjningen av fåren, därför kan jag sitta här idag och vara sjuk med iPaden vid köksbordet medan tackorna, storätarna, tuggar bal. Vi tog bara hem ett lite mindre hölass, som jag slapp skotta, till baggarna. Och satte fram balarna såklart.

Sedan strukturerade vi upp kommande slakt. Alla slaktlamm märktes med två öronmärken till, återtag av kött och skinn. Vi gjorde även en fålla, så det ska vara klart. Det var ett svettigt arbete, även om det gick bra. Får vill ju inte bli fasthållna, jag blev kastad som en vante ett par gånger av rätt stora baggar. En av gångerna fick jag ordentligt ont i ryggen, men var bara centimeter från att flyga med huvudet in i ladan. Handlöst var ordet, men jag verkar inte fått några större men.

All potatis bars ner i källaren, jag bidrog med skurning av jordiga golv. Bra att jag sålde någon säck i förra veckan – mindre att bära ner. Sedan var det tvätt och mat, som vanligt. Höns, ved eldning.

Idag är jag ännu mer förkyld, har haft riktigt ont i halsen inatt. Så nu blir det lite vila, ska bara: utfodra alla baggar, ge alla 45 vatten, se till hönsen, åka på möte på Vuxenskolan. Men sen. Vila. Nu är det minusgrader. Om febern går tillbaka ska jag kolla en grej med båtarna, som behöver göras i dagsljus.

Det blir nog en lugn höst, hoppas jag, kommer att hinna ta ut tomaterna från växthuset – det hann jag inte ifjol och det var skitäckligt.

Ni som förfasar er över folk som missköter djur, hamnar i tidningarna, visst är det hemskt. Men det behövs egentligen så lite; du är ensam med ansvaret , blir sjuk – fysiskt eller psykiskt. Det räcker för att det ska bli katastrof, och det tar säkert inte många dagar. Att ha djur är jobb varje dag; de dagar som man jobbar hur mycket som helst med andra jobb, de dagar man är sjuk, på fest, på begravning, på julafton, när det är -30 eller +30. Alla dagar.

Haha, det finns en kul grej av många, om än lite skrämmande. Fick ett sms från Jordbruksverket, en påminnelse om att motrapportera förflyttning av nye baggen. Då började jag urvas om hur jag inte kunde själv gå in på deras sida och göra det med e-leg.

En sammanfattning av myckna svordomar: Vi har tydligen redan i våras, eller när det nu var, fixat fullmakt. Så nu kan. Jag göra allt med djuren med min e-leg, som att förflytta, räkna, beställa öronmärken osv.

Bara det att jag hade glömt att vi fixat det. Det var helt utraderat. Tala om att vara stressad, bara att hålla näsan ovanför vattenytan.

Men nu kommer min favvoårstid! Som jag längtat till november, ända sedan i februari!

Vi klarade det här dryga året med stormålning av huset, bygge av panncentral och kulvertar, bygge och målning av fårhus! Jippi! Och så var det ju en del politik det gångna året med, men jisses, där fick vi lön för mödan i kommunen. Det for någon timme där!

Oj, nu är jag sen. Fåren och möte var det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s