2014 var året

Jag ska försöka fatta mig kort, inte som när jag laddade upp 2013 års bilder i flera timmar 😉

Som vanligt är första tanken; nå, inte har det varit något speciellt. Men det var det säkert, när jag börjar fundera – så var det helt fantastiskt. Huvudspår:

Inga barn mer, efter 30 år med ansvar för barn är nu alla vuxna – minstingen fyllde 18 på våren. Och de klarar sig själva – fatta vilken tid barn tar. Ja vilken glädje också förstås, plus ett antal vansinnesutbrott (mest från mig). Facit blev fyra vuxna ungar som överlag klarar sig bättre än mig, precis som det ska vara.

Torborgs björk på Rådjern i Grelsbyn. Där alla källättlingar har klättrat ;-)

Den lille fyllde 18 år i maj. Här i Torborgs björk på Rådjern i Grelsbyn. Där alla källättlingar har klättrat 😉

En annan riktning var jobbet, jobben. Jag slutade projektanställningen som kulturnätverkare på SV. Och har sedan dess ägnat mig åt det egna företaget. Turligt nog, ja det var nog en del skicklighet också var fårhuset i det närmaste klart. Så det är nu bara att fortsätta med fårnäringen.

Fårhuset, varje gång jag ser det känns det skönt att inte hålla på att bygga denna vinter. Förra året vi denna tid var jag i full gång med bygget. Kallt och snö.

Fårhuset, varje gång jag ser det känns det skönt att inte hålla på att bygga denna vinter. Förra året vi denna tid var jag i full gång med bygget. Kallt och snö.

Om bygget kan jag säga att det var mycket, det var kallt, det var tungt. Sen blev det sommar och jag spikade klart ribbor på södra sidan, +30°c i skuggan….på morgonen…sen var där typ 45°.

Med fåren flyter det på, förra vintern hade vi 13 tackor och denna vinter 33 stycken. Jag köpte in några extra i våras. Ja storebror är med som finansiär också. Så till nästa vinter är det full besättning.

Nu väntas omkring 60 lamm till våren. Finullsfår får rätt så många lamm. De är trevliga djur, de har fin ull – såklart. Garnet blev superbt, skinnen likaså. Så allt är sålt. Inom några dagar kommer de nya skinnen, och förhoppningsvis får jag nytt garn snart. Förresten har jag lärt mig spinna också, hjälpligt i alla fall.

Vi kommer att få slakta mer till hösten alltså, och jag säljer även mer livlamm från och med nu i höst. Jag har även börjat sälja en del hantverk av ull. Det har gått väldigt bra för att vara i startfasen.

Den första näringsgrenen, skrivandet, har också gått framåt. Huvudgrenen. Om det finns inte så mycket att säga – annat än att det är en del påbörjat och en del på gång. Det är kul. Och mycket bättre och roligare ska det bli. Det är fint att kunna ta itu med det egna företaget för fullt.

En av överkalixborna jag skrivit om, Johan Liljebäck. Nyodlare - det ni!

En av överkalixborna jag skrivit om, Johan Liljebäck. Nyodlare – det ni!

Familjen, allt är bra. Vi konstaterade att det faktiskt var fler som fötts än dött i år. Man har ju sällan tid med släkten. Men höjdpunkter var Lunas dop i Norge och juldagsträffen i barndomshemmet. En student fick vi också.

Så förutom tre dagars sommarsemester hade vi lite familjeträffar på flotten.

Och det var väl flera hundra timmar med politiken också. Himla kul hade vi som skapade historia i Överkalix. Världsstor utmaning blir det – att vi i bygden ska bli mer att räkna med.

På tal om politiken, nu saknar jag ännu mer mamma och pappa. Hur de hade varit stolt över att få vara med om att barnbarnet Sarah blev kommunalråd. Hur farsan hade grinat. Det som är med mina släktingarna som nu är borta, är att man saknar dem speciellt när något roligt händer. Att inte kunna berätta för dem vad som händer är trist. Var sig det har med fåren eller tunnbrödbak eller vad som helst att göra. De tyckte det var så roligt när något hände.

Som Hantverksveckan, som vi nu fixat i tre år. jag läste vad som stod i tidningen åt morsan efter den första. Synd de inte fick vara med. Farsan tyckte också att hantverkare och konstnärer var de mest beundransvärda. Men å andra sidan, om man ser det positivt, hade det inte varit för mina föräldrars stora hantverksintresse – hade det säkert inte funnits någon Hantverksvecka heller. Jag har ju ärvt intresset för hantverket och vår kultur. Årets vecka var förmodligen den varmaste även i framtiden, omkring +30°c. Bland årets absoluta höjdpunkter var när jag hade tid att avslutningsbada i Kalixälven med Jögges träslöjdare. Överkalix är ett paradis 🙂

DSC_0938

Och så startade vi Överkalix kulturförening, det har gått bra det också. Få se vad det blir i framtiden. För det kan bli precis så mycket som man vill. Lite bilder av kalenderfotografering och vi som fotade, jag och Katarina Nilsson. Det finns kalendrar kvar förresten, några hos mig eller Håkan Andersson i Allsån. 100:-, köp eller så får ni en sny…. 🙂

Och semester fick jag också. Med man, två av barnen och några till – i övärlden i Saroniska havet utanför Aten seglade vi.


2 reaktioner på ”2014 var året

  1. Maj.Lis skriver:

    Så fint skrivet! Ett arbetsamt, händelserik, glädjefullt, fartfyllt och gott 2014 som nu lämnar plats åt ett nytt 2015 med dagar att fylla 🙂 Gott slut och ett riktigt Gott Nytt År till dig och de dina…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s