Hänt i byn

Det är väntans tider i veckan, jag väntar på kiropraktorn och på mina terminalglasögon. Tills dess håller jag på med momsen, kanske inte det mest intressanta i företaget, men det ska göras. Och lite annat, plus en del ideellt jobb.

Jag och fotografen försöker klura ut hur man bäst sköter bokföringen i ett gemensamt projekt. Det är mycket förarbeten just nu, det är roligast att arbeta när det blir ”på riktigt”. Hursomhelst verkar det som om det går framåt med firman. Jag var nyss på banken och där tyckte de att jag skrivit en bra bok, och de var ju kul. Mer böcker till folket. Och seriösa reportage, det är himla kul att göra ordentliga saker.

I helgen var jag och dottern på asylboendet och hälsade på ett par unga kvinnor, vi bjöd hem dem och deras män i söndags. Mycket trevligt, och så här i efterhand är jag stolt över de tre barnen jag har i närheten att de är så trevliga med folk. Att de inte är rädda det främmande, och att de har folkvett. Jag är då så jävla less folk som är rädda för alla okända. Jag tror att utbytet mellan de unga ger alla mycket, mig med. Mina barn kunde exempelvis berätta var de jobbar och var det finns jobb och vilka jobb det finns, med mera.

Den största skillnaden mellan oss och de unga syrierna från Aleppo är att de kommer från en tvåmiljoners stad och vi bor på landsbygden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s