Hej hopp snöglopp

Jag provade på en lång guidning igår, och det var roligt. Det gick någon timma dagarna innan till förberedelse också. De sista gjorda jag på nationaldagen, jag hade vikarie till fåren för att ta mig den tiden.

Gästerna var resande från kryssaren Birka som kom till Luleå och färden gick till Älgfarmen i Långviksudden, Överkalix. Där tog Ola Rokka och Inga-Lill Johansson emot med visning av älgarna, renstek till lunch och historier.

Allt blev otroligt lyckat för gästerna som kom från Mälardalen. De var så glada när de lämnade farmen, och de var så glada när de klev av bussen i Luleå.

Jag har aldrig gjort någon liknande guidning, jag berättade om Norrbotten i stort och Överkalix och östra Norrbotten i synnerhet. Det var allt från befolkning, inklusive minoritetsbefolkningar, näringsliv, jord, skog, djur, historia från stenåldern, kultur och vårt allmogemåleri och språket överkalixmål – inklusive smakprov av detta.

Eftersom jag inte gjort något sådant här förut, och inte visste vad gästerna ville höra i förväg gjorde jag det jag kunde, och hoppades att de skulle tycka bra om presentationen av Norrbotten.

Så när vi klev av bussen, var stort sett samtliga av nästan 50 personer och tog i hand och tackade för en mycket bra guidning. De tyckte; ”att de lärt sig mycket”, ”var precis det de ville höra”, ”att jag varit väl förberedd” och sedan tackade de också för de personliga. Tror ni inte att vi hittade gemensamma bekanta både hos äldre släktingar och mina barn bland dessa helt okända mälardalingar 🙂

Trots ett intensivt program, var de alltså mycket nöjda. Jag sa i bussen att jag gärna åkt flera timmar till och inte minst lyssnat på Ola Rokka i flera timmar till – det höll många med om. Folk uppskattar om man är genuint intresserad av en trakts liv och historia – och att man på riktigt vill ha fler turister som kommer. Och att man är ärlig och inte bara målar upp guld och gröna skogar. Verkligheten och ”sanningen” om Överkalix och Norrbotten är så bra ända från att vi bodde i en havsvik vid Lillberget under stenåldern till nu, så det är bara att berätta som det är.

Jag är ledig idag, i det närmaste alltså. Att vara hemifrån som igår från halv sju på morgonen till kväll, innebar att vi fick vara två personer och vandra och göra småpyssel bland fåren på kvällen. Vi var klara efter klockan 23, och då såg jag i kors, men allt hade ju gått så bra inklusive det med fåren i alla hagar här och i grannbyar.

Att det är kallt, blåsigt och nästan snö idag gör mig inget, jag har god anledning att vara lite ledig. Det är liksom första dagen i år som jag inte behöver stressa iväg från sängen. Hurra!  😀

Och nu känns det mycket lugnare inför nästa guidning med båtgäster, jag hittar buss, båt och kaj och jag vet att folk är intresserade av det jag har att berätta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s