Ångest eller roligt?

Både och, mest roligt.

Jag önskar jag hade tråkigt. Eller.

Jag försöker skapa min egen lön, och jobba ideellt samtidigt. Det går väl sådär. Lönen kunde vara bättre och det ideella kunde gå fortare framåt. Och bli ännu bättre.

Status ideellt: Har fått ihop en bra början till Hantverksveckan 2017 tillsammans med Överkalix kulturförening. Med flera. Kan bara bli ännu bättre. Jag ska också få ihop en ansökan till Kolarcticprojektet. Det är sådant folk brukar ha lön för att göra, på andra ställen.

Men jag och resten av kreativa, hantverkare, entreprenörer, hantverksintresserade, kunder, lokalbefolkning och besökare borde få en nytändning inom området kultur och näring.

Om det blir något.

Om det lyckas blir jag glad å Överkalix/Norrbotten/Barentsområdets vägnar. Om jag misslyckas har jag slösat bort tid, som jag kunde använt för att få ihop till fakturorna.

Just på morgon önskar jag mig en ordförande i Överkalix kulturförening som kallade till möten och höll ordning på protokoll och pärmar – istället för mig. Lätt driftig, hantverks- och kulturintresserad ska också vara i dennes CV. Jag tycker jag har nog med allt kreativa. Jag tror det skulle vara en bra deal. En håller ordning och jag arbetar. Jag kan hålla ordning, men vill ha tid för själva arbetet.

Just på morgon ser det ut som den här veckan går ihop. Kanske.

Min ångest som jag har på nätterna har mycket med pengar att göra, hur det ska gå. Jag har tänkt att ångest för de ångestladdade ser ut så. Men så hörde jag min käre Leif GW Persson säga att han också har ångest på nätterna. Han kan oroa sig för allt möjligt, alla barn och barnbarn, och om han ska ändra ett ”och” till ett ”samt” i en text. Jag blev som fascinerad över att en mångmiljonär kan ha ångest. Men det är klart att han kan.

Jag tror då i alla fall att jag skulle ha mindre ångest om Leif lånade mig några hundratusen. Så skulle jag köpa en begagnad traktor, fixa min gårdsbutik, betala av på några lån och ha tid att skriva. Ångesten skulle lätta, även för min man.

Men nog skulle jag ha kvar ångest också, den som Leif och har, oron över barn. Det är tufft att ha många barn. Jag har i alla fall inga barnbarn att oroa mig för än. Olyckor, det är huvudspåret i min ångest när det gäller barnen.

Tilläggas att oro och ångest över barnen egentligen är helt onödigt. Det är mycket mer ordning på dem än på mig, de har bättre ekonomi, fasta löner (och studielån) är mer välartade och förmodligen har de mindre ångest.

Jag försöker intala mig att det går framåt i alla fall, det är länge sedan jag lånat pengar av något barn, haha.

Jag har kommit långt i utvecklingen av fårgården.

Hantverksveckan i år känns mycket bra.

Jag har nu slösat bort säkert 20 minuter på bloggen, när jag egentligen skulle göra en offert på text och ta itu med projektansökan på allvar. Och maila och ringa och…

Och så det viktigaste, skrivjobben.

En sak i taget.

Här är annonsen jag kollat korrektur av på morgon. Den ska in i Hemslöjd. Thanks Ronny på Innova.

hantverksveckan_2017-2

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s