90 får klippta

Det var svettigt, men det gick. Tackorna plus en stor del av lammen klippta. De sista 20 tackorna klippte jag i lördags, med gåben som hantlangare som en som forslade fram fåren. Jag klippte, grovsorterade ull och skötte maskinen med byte av skär och inställningar. Sen hullbedömde jag allihopa och verkade klövarna.

När jag kom in vid 19-tiden skrek hela kroppen av smärta. Jag hade inte klippt så där länge om det inte varit för att det var de sista – jag ville inte klippa någon fler dag. Jag gjorde yoga och sträckte ryggen åt andra hållet, från dubbelvikt till banan – och det blev bättre.

När jag vaknade i söndags hade jag faktisk bara träningsvärk i axlarna, och satte lite arnikasalva på dessa. Och faktiskt, kroppen var återhämtad på söndag. Det är yogan jag har att tacka för fysiken, det hade aldrig gått utan den.

Ullen av ett 80-tal får är nu sorterad och packad i säckar, för vidare transport till spinneriet. Skinnen skickas i veckan. Snart är fåråret slut. Det nya börjar i och med betäckningen, på ett par veckor.

Vad är det för årstid?

Försiktigt positivt. Vi såg solen igår. Men idag är första frosten. Funderar på att bygga en halmtork, men det är mycket bärande av saker innan en sådan är klar. Men måste jag så måste jag.

Sen är det fåren, det skulle inte förvåna mig ett jävla dugg om jag inte får slakta nästa vecka heller. Fy fan om man kunde få ersättning för psykiskt lidande (jag har väl nog ångest), förstörd ull, förstörda skinn, saker som hunnit komplicerats, veterinär, medicin, foderkostnader, halmkostnader, arbetskostnader.

Och så hinner jag inte med mina roliga skrivjobb. Och kommande.

Fatta hur lätt det är att vara anställd och göra ett arbete, och så går man hem.

Men jag ska försöka att inte älta nu, nu har jag avreagerat mig. Jag klipper får, det är roligt, skulle återuppta det ikväll – var det planerat. Men då ser jag att jag hade glömt ett rätt viktigt möte. Jag måste nog gå på det istället.

Tackorna är ännu ute, med stödfoder. Väntar med att ta in dem och klippa till jag har bättre med plats i fårhuset och halm. Jag vill ju skicka ull till spinneriet, årets höjdpunkt när garnet kommer.

Slut på gnäll.

Jag har i alla fall bokfört ikapp – alltid lika roligt. Det går bättre än normalt.

Jag och finullskompisarna Annelie och Ann-Britt har anmält oss till Fårfesten i Kil i Mars. Hoppas vi kommer med! Och hoppas att det nya garnet kommit då. Annars är det slakteriets fel. Och vädrets…..

Nu ska jag ta itu med foderanalys, skicka in lite leverantörspapper. Och sortera lammullen klart. Man blir glad av att sortera lammull.

Den första frosten kom inatt, men tackorna mår bra där ute. Var och kollade till dem i morgondimman. Solen som kom igår var helt fantastisk, jag funderade hela förmiddagen på vad det där ljusa där ute var för något. Jag har aldrig varit med om så lång regnperiod. Aldrig trodde man att man skulle sätta hopp till orkanen Ophelia och få lite av vinden. Då vädret vände i måndags, var det först kraftig sydlig vind och regn, vid kl 14 vände vinden och blev kraftig nordlig. Sen blåste det ostlig. Så det var vågor åt alla håll när jag körde där i Rödupp. Massor av svanar flög dessutom norrut, de har nog hört rykten om att det är vår.

En något rolig grej är ju att vi sedan igår har internet för första gången sedan 31 maj, när kopparledningarna togs bort. Anton som är konsult åt allt och alla eftersom han kan allt, var och hjälpte till. Rättare sagt behövde han vara sätta en nätverkskabel i en lånerouter och till lådan på väggen, det hade vi kunnat göra själv eftersom det inte var några lösenord och sånt som vi inte har koll på.

Han tvingade mig att själv ringa Boxer och fråga varför fiber-teven inte funkade (han tycker väl att han inte ska vara mamma åt mig, det är ju faktiskt tvärtom). Det var lika lätt fel, vårt gamla kort var för gammalt, så de skickar ett nytt. Men det roliga är att när jag frågade varför inte nedladdningen är 100 Mbit, så säger de att de inte kopplat på internatet än. Haha, undrar vems internet vi har nu, det gör ju inget om det inte är supersnabbt, bara det funkar. Nu har jag internetbankat och bokfört hela morgonen och det har då varit mycket snabbare en den helt ok ”koppla till mobilens internet-lösning”. Så bara det fungerar, det är ju bättre att ha ett internet, var det nu kom ifrån, som är slöare än 100 Mbit än inget alls.

Haha, Anton håller koll på mig. Han fattar direkt att jag inget vill fatta om denna teknik. När jag skulle förklara för supporten att vi beställt 100……..eh…..100…..säger Anton blixtsnabbt.

– Mbit.

För han vet att jag är gammal och inget fattar, jag tänkte just säga 100……skottkärror…..100 halmbalar……100 dagar….grader….milliliter avmaskningsmedel……

 

Värre logik än fårens 

Tänk att det finns folk som gnäller på att  andra inte gör det eller det, besöker det ena eller det andra evenemanget. På riktigt alltså  😂

Alltså, det finns folk som arbetar. Och det finns folk som arbetar och ändå lyckas klämma in jäkligt många ideella timmar.

Om de självupptagna vill veta så väljer jag bort massor av roliga saker varje månad för att jag absolut inte hinner.

– Få se, den där festivalen är xx september, nä då går det inte. För i september går inget. Eller någon liknande månad. 

Och när det gäller det agrara så är det lite som Peterson Bros:

Helgen…. 

…..var jobb, jobb, jobb.

Och nu kommer en extremt viktig jobbvecka. Det är mycket som inte hunnits med. Många val som beror på det ena eller det andra. Men jag vet var jag börjar, i Rödupp klockan sex på måndagsmorgon. 😊

Grönt än, tack och lov. 

Eländesvädret 2017

Tackorna har det i alla fall rätt bra, de är ännu ute – men stödfodras. Jag ska ta in kanske hälften i helgen, och börja klippa dem. För några får plats i fårhuset utan att det blir alltför trångt. Vi har nästa 60 djur inne nu.

Vi kan konstatera att 2017 var ett eländesår, kall sen vår, kall regnig sommar, dålig växt, blötaste hösten i mannaminne, slaktkö utav helvete, foder- och halmbrist, sen skinnleverans, sen skickande av ull till spinneriet.

Positivt, jag har blivit himla bra på att klippa sittande får, proffsig rent utav. Förflyttningarna går så himla bra nu. Jag har fått ihop ett par tröjor och småsaker av det egna mjuka fluffgarnet. Det går bra att sälja kött, garn och skinn. Hav tålamod ni som beställt lammkött, vi hoppas på vecka 43.

Sammanfattningsvis: ni som bestämt er att köpa kött på affären istället för att själva producera – ni är kloka. Det blir både billigare och skapar mer fritid utan djur. Samma gäller det kläderna och stickgarnerna. Bättre och billigare att köpa färdigt. Då har man dessutom mycket mer tid att sticka och väva – förutom att arbeta och tjäna pengar. Det är inte så dumt med sådana där jobb där man får lön för exakt de timmar man närvarar – och oavsett väder.

Det är en sådan här höst när tanken att ge upp infinner sig. Jag gör beräkningar i huvudet hur mycket garn jag skulle behöva avsätta för eget bruk så jag har resten av livet, om jag skulle bli låt säga 95 år.

Men men, än kämpar vi på, halmen som ligger ”på tork” ska få sig ytterligare stora regnmängder de tre närmaste dagarna. Från tisdag så hoppas vi, håll tummarna!

På tal om att få lön oavsett, i veckan har jag hört ett par exempel på sådana som får lön och så gör de inte sitt jobb. Hade jag haft tid hade jag åkt och tagit dem i öronen.

Nu ska jag åka med bilsläpet och hämta lite halm från backen, så jag klarar mig i helgen. Det har ju faktiskt inte regnat på ett helt dygn nu. Sen blir det att sortera och packa typ 30 kilo lammull. Jag har satt ett element i pannrummet så det ska vara torrt och varmt. För vi har inte haft tid att sätta igång panncentralen, men det har å andra sidan inte varit speciellt kallt ännu.

Det som stressar mig mest nu, förutom halmbrist är tiden jag tappar för mina andra jobb. Skrivjobben har ju hopat sig. Det är lite dumt, eftersom man inte kan vara riktigt på hugget att samla in nya. Men snart så.

 

Uppdaterat CV

Det blir skryt nu; jag har lärt mig att klippa får genom att ha dem sittande på ändan. Som proffsen alltså, nu kan jag sätta fårklippare i mitt brokiga CV.

Jag bestämde mig i helgen för att lära mig – och nu sitter det – och fåren också. Snabbare, smidigare, lugnare och bättre resultat.

40 lamm klippta, nu är det bara resten kvar. Jag tackar yogan för min fysik! 😀😀😀 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑