Eländesvädret 2017

Tackorna har det i alla fall rätt bra, de är ännu ute – men stödfodras. Jag ska ta in kanske hälften i helgen, och börja klippa dem. För några får plats i fårhuset utan att det blir alltför trångt. Vi har nästa 60 djur inne nu.

Vi kan konstatera att 2017 var ett eländesår, kall sen vår, kall regnig sommar, dålig växt, blötaste hösten i mannaminne, slaktkö utav helvete, foder- och halmbrist, sen skinnleverans, sen skickande av ull till spinneriet.

Positivt, jag har blivit himla bra på att klippa sittande får, proffsig rent utav. Förflyttningarna går så himla bra nu. Jag har fått ihop ett par tröjor och småsaker av det egna mjuka fluffgarnet. Det går bra att sälja kött, garn och skinn. Hav tålamod ni som beställt lammkött, vi hoppas på vecka 43.

Sammanfattningsvis: ni som bestämt er att köpa kött på affären istället för att själva producera – ni är kloka. Det blir både billigare och skapar mer fritid utan djur. Samma gäller det kläderna och stickgarnerna. Bättre och billigare att köpa färdigt. Då har man dessutom mycket mer tid att sticka och väva – förutom att arbeta och tjäna pengar. Det är inte så dumt med sådana där jobb där man får lön för exakt de timmar man närvarar – och oavsett väder.

Det är en sådan här höst när tanken att ge upp infinner sig. Jag gör beräkningar i huvudet hur mycket garn jag skulle behöva avsätta för eget bruk så jag har resten av livet, om jag skulle bli låt säga 95 år.

Men men, än kämpar vi på, halmen som ligger ”på tork” ska få sig ytterligare stora regnmängder de tre närmaste dagarna. Från tisdag så hoppas vi, håll tummarna!

På tal om att få lön oavsett, i veckan har jag hört ett par exempel på sådana som får lön och så gör de inte sitt jobb. Hade jag haft tid hade jag åkt och tagit dem i öronen.

Nu ska jag åka med bilsläpet och hämta lite halm från backen, så jag klarar mig i helgen. Det har ju faktiskt inte regnat på ett helt dygn nu. Sen blir det att sortera och packa typ 30 kilo lammull. Jag har satt ett element i pannrummet så det ska vara torrt och varmt. För vi har inte haft tid att sätta igång panncentralen, men det har å andra sidan inte varit speciellt kallt ännu.

Det som stressar mig mest nu, förutom halmbrist är tiden jag tappar för mina andra jobb. Skrivjobben har ju hopat sig. Det är lite dumt, eftersom man inte kan vara riktigt på hugget att samla in nya. Men snart så.

 

Uppdaterat CV

Det blir skryt nu; jag har lärt mig att klippa får genom att ha dem sittande på ändan. Som proffsen alltså, nu kan jag sätta fårklippare i mitt brokiga CV.

Jag bestämde mig i helgen för att lära mig – och nu sitter det – och fåren också. Snabbare, smidigare, lugnare och bättre resultat.

40 lamm klippta, nu är det bara resten kvar. Jag tackar yogan för min fysik! 😀😀😀 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑

Äntligen

Vi har kommit igång med slakt och köttförsäljning, en månad efter beräknade tidpunkt. Så nu gott folk närmar sig sista chansen att köpa både kött och livdjur. Intresserad, ring: Katarina 070-2728247

Vi sålde några livlamm igår, det är roligt. Hoppas de blir fina får med många lamm. Riktigt vita, krusiga och fina, härstamning från Birgitta Karlsson och Anna-Karin Gustavsson, finullsveteraner.

Höstfeeling

Och jag menar att det är en bra feeling. Dock så dröjer slakten, mina 70-80 lamm verkar inte vara prioriterade på slakteriet – det enda i Norrbotten att välja på när det gäller får. Preliminärt vecka 40 och vecka 43 för er som väntar. För mig innebär det extrajobb och extrakostnader. 

Men hösten gillar jag, även om jag gärna lagt min tid på att göra andra saker än att köra hö och hålla på att sköta lamm som skulle varit borta nu. 

Jag var just till ladan och hämtade ett lass hö, och så hörde jag storlommen i Jakobviken. Mysigt, hösten för med sig ro och vila.

Annars har jag jobbat en hel del på färjorna på sistone. Roligt, och lyxigt med ett jobb där man faktiskt får betalt för exakt de timmar man jobbar. Och man har arbetskamrater, får kläder med mera. Sånt har man inget av på Jakobgården. 😊 

Men snart har jag i alla fall en dräng (pensionär) som staten betalar. Lyxigt. Tror dock inte att fåren är hans huvudsakliga intresseområde. 

Väntan och arbete

Det går framåt, med arbete, förädling av garn, ja det mesta utom slaktbilens ankomst. 

De har visst personalbrist på slakteriet och lång kö. Så vi får extrajobb med installning och utfodring av djur. I och med det, extrakostnader också.

Kolla in tröjan jag stickat, på drygt tre veckor. Den var ett led i min rehabiliteringen efter Hantverksveckan 😁 Mönstret heter Afmaeli och finns på Järbos hemsida. Där finns även en superkul afmaeli-knitalong. 

Mycket bättre

Det känns som om jag sakta håller på att repa mig efter toksommaren. Förra veckan gick jag på så mycket sparlåga det bara går. Vissa saker är man tvungen till, inte minst med 130 djur att sköta, med mera. Jag har jobbat med det jag måste i 4-5 timmar, sen har det varit stopp.

Jag åkte också äntligen på en fantastisk yoga i Bränna. Hur skönt det är för kropp och själ.

Slutet på söndagen piggnade jag till, man blir alltid pigg av att köra vedmaskin, haha. På kvällen klippte  jag mannen, länspumpade båten, dammsög och gjorde massa andra saker samtidigt och fort. Så nu håller jag på att bli återställd.

Jag har massor att komma ikapp med, inte minst efter Hantverksveckan. Ännu viktigare är det att komma ikapp med min egen bokföring. Så jag laddade nyss kontohändelser från bank till bokföringsprogram, för att fortsätta imorgon. Det är i alla fall kul att det kommit in pengar på kontot. Och vad gör man då? Nå betalar skatt förstås! Skatteverket brukar få vänta med jämna mellanrum, men nu ligger jag på plus där, ja illa fall från imorgon och ett tag.

Ikväll ska vi till Vippabacken och skotta ur tjärdalen. Ja det är konstiga intressen man har.

Det blir skönt med höst, inte minst senhösten. Jag ska inte ta på mig mer saker än jag hinner med. Har ju en del stora skrivprojekt som inte går att skjuta upp så länge. Men det blir nog bra!

De större problemen jag har just nu är logistik med fåren. Stora gänget bagglamm fick nyrenoverad hage på morgon. Det är inte länge kvar nu till de ska iväg. Och hur länge har fåren på holmarna mat? Och sjunker vattnet så det blir svårt att ta sig dit för att hämta dem? Och viktigaste; ska jag skörda återväxten (den är rätt dålig) eller ska jag låta främst tacklammen beta den? Det blir ju arbete hur man än gör, köra slåttermaskin och hövändare – eller stängsla. Och har jag i så fall nog stolpar och tråd? Och då måste jag köpa mer foder till vintern. Just nu lutar det åt det senare, så blev min insikt idag. Men jag får väl se.

Och yogan ska jag fortsätta med. Det är nöjet.

Och en ny tröja ska jag sticka, ännu mer nöje. Jag tar mitt eget garn, såklart. Så här ser den ut, knitalong från bloggen Kammebornia: