Ellen 90 år

Svärmor fyllde 90 igår, hon hade först ett kalas på Brännvalls café för kompisar på eftermiddagen, som jag missade då jag var på kurs i Luleå. Sen hade hon mat, en planka från ICA med barnen och respektive. Tänk att ha en bunt med barn som är mellan 60 och 70 år!

Grattis!

Dagen till ära, denna kallaste maj på 30 år, föll ett träd över vägen som Sture sågade bort när vi kom från kalaset vid 23-tiden. Någon hade redan vart och tagit bort ett annat som låg delvis över vägen. Och kolla den snygga tröjan Eva stickan från vårt finullsgarn!

Antiklimax

Det har varit en vecka med mycket jobb, det är ju bland årets mesta stress denna tid. Och en förkylning smög sig på häromkvällen, det kom som en blixt från klar himmel – det började  med att jag låg två timmar under en filt och frös.

Fast jag blev ändå bättre, har orkat sköta får, räfsa, vara på utbildning, 90-årskalas och så fick vi årets sista tre lamm med mera. Men idag blev jag sämre med mer snuva och halsont, jag var såklart ut och fodrade fåren på morgon. För att jag måste, hur skulle de annars överleva.

Jag funderade på att stängsla, men beslöt att göra ett ryck med ett lättare jobb för att orka bättre (och inte få typ hjärtmuskelinflammation). Och så gick inte det. Varför?

Jo för att jag behövde en kommuntjänst för att kunna utföra jobbet.

Och de går hem tidigare för att det är en helgdag på söndag. Jaja, jag vet att det står i något avtal, det har mannen påpekat otaliga gånger. Men ibland blir jag så förbannat trött att så många får lön för att inte arbeta. När jag måste arbeta oavsett jag är sjuk eller frisk, alla veckodagar och varierande klockslag, ofta till mindre lön. Som bekant ska djur ha skötsel även på julaftonskvällen. Även om man råkas ha allehanda sjukdomar.

Nu blev jag less. Det kommer att bli bättre imorgon, hoppas jag är mindre förkyld. För jag har ett ordentligt fyspass då.

Annars är det roligt, jag har valt själv det liv jag lever. Och så vill jag ha det. Men lätt irriterad att inte kunna välja det fysiskt lättare jobbet idag för att andra har betalt för att icke närvara.

Det komiska var att på ”gåbens” jobb hade de glömt att det är pingstafton imorgon, då de jobbade hela dagen. Hade de haft bättre minne hade jag han kunnat komma hem och stängsla lite, köra ved, räfsa, halma, verka klövar på fåren…..eller ligga på soffan 😀

 

Libi, libi,lårt

Ikweil jer i sart

men bitti amörn jer i gått

-Som ”gåben” brukar säga

🙂

 Maj fick årets sista lamm:

Äntligen 

Jag blev klar med fårklippningen igår för denna gång. Det blev mycket extraarbete, som jag inte räknat med. Vi brukar leja fårklippare, just därför att jag prioriterar annat arbete. 

Men nu var jag tvungen att akutköpa en klippmaskin som med ett rejält antal skär kostar runt 7000:- Så det blir det att klippa själv i fortsättningen för att den affären ska gå ihop.

Jag tyckte det var riktigt roligt att klippa, det går så bra med riktiga grejer. Man klarar det ofta själv också, mannen behöver inte ta ledigt, det har varit en hel del pusslande för att få ihop en tid när både vi och fårklipparen kunnat samtidigt.

Men igår hade jag hjälp, det var de fyra baggarna kvar. De ger jag mig inte in i att flytta själv. 

Nils fäll vägde fyra kilo förra året, jag skulle gissa på något liknande i år. Fatta hur skönt det måste vara för fåren att bli av med vinterullen. De är nu nyklippta när sommaren kommer.

Mer i mitt cv

Toppen är det i alla fall, den nya svindyra fårsaxen funkar jättebra. Det känns skönt att vara oberoende av andra, att kunna klippa när man vill. Men huh, inte är det lätt att baxa upp stortackorna ensam i klippstolen. Vad ska de väga, 60-70 kg kanske?

Nå, det går väl under kapitlet ”bra träning”.

Vardag på våren

Jg ringde LG-produkter och frågade hur långt borta de restnoterade överskären till klippmaskinen är. Minst ett par veckor, så då bytte jag sort. Det är så roligt att prata med såna där som kan saker, när han på LG frågade vilken fårras jag har – så meddelade han att ett annat överskär passar bättre till den kompakta finullen. Hans fråga var väl ungefär; vad har du för ras, vad behöver du? Jag svarade:

– Haha, jag behöver väl någon slags psykvård.

Det tyckte han nog var roligt. Han är nog van med att det finns många fårtok.

Fatta hur mycket saker man behöver, maskiner, byggnader, stängsel och inte minst foder. Det är ju där flaskhalsen är just nu; jag har varken nog vall, dåligt med resurser till att sköta ta tillvara och paketera hö och ensilage. Det om något är en orsak att minsta på besättningen.

Men nu kör jag på, har en del jobb nu som bara görs med hjälp av tid och åter tid. Ull, ved, räfsning. Men det är långa ljusa kvällar och nätter nu.

Fast på natten ska jag sova. Jag läste på tidningen igår att Charlotte Kalla lägger sig tio varje kväll oavsett hur roligt hon har. Det är nog klokt om man ska vara i form.

Jag längtar efter lite arbete nu som omväxling, ett sånt arbete där man är x antal timmar, gör det man ska och gärna lite mer för all del, och sen får man betalt för exakt de där timmarna man varit där. DET vore lyx.

Öppet hus

Tack alla besökare för en trevlig dag. Det är roligt när det kommer folk, och det blir lite drag. Speciellt rolig är det med flera som vill skaffa får.

Jag hann själv inte ta en enda bild, men Hilda tog några stycken. Jag hade tre (vuxna) barnarbetare som skötte serveringen. Det var tur 🙂