Bakis utan sprit

Det är torsdag, och det återstår ännu mycket arbete efter Hantverksveckan och lite efter Hantverksmarknaden.

Jag är riktigt trött, glömmer saker; stövlar som skulle med inför båtfärd, pengar som skulle till banken, släp vi glömde på Tallvik. Men det är bara att låna ihop grejor och köra flera rundor. Däremot koncentrerar jag mig för fullt för att inte tappa mitt sällsynta tålamod; folk som inte kan svara på en fråga, folk som tror jag har tid att jaga rätt på folk som ska stå för service, saker som jag får göra för att ingen annan gör det.

Just det där med kommunikation är jag väldigt känslig för att det ska funka; på en rak fråga vill jag ha ett rakt svar. Som finns det jord kvar till fortsatt släckning av tjärdalen, ja eller nej.

Båtbränslet i Grelsbyn är ett kapitel för sig, på grund av utmattad hjärna satte jag noggrant in en tom bränsledunk i förråd i Grelsbyn. Jag tänkte inget, inte ens att jag hoppades den skulle fylla sig själv. Så nu när jag tar itu med livet, var till båda holmarna i byn och kollade fåren, kom jag ihåg att bränslet i dunken är slut. Men hade ingen aning om var den tagit vägen, jag tänkte ju sätta den i bilen i söndags. Jag hittade den ordentligt undanstoppad, som sagt, och tog den för att tanka. Då ringer jag en närstående manlig människa som bor i vårt hus:

– Har vi någon olja till båtbränsle hemma?

En rak enkel fråga, tänkte om jag skulle köpa olja förutom bensinen. Han började ställa andra frågor och prata på. Så jag ställde samma fråga igen.

Alltså olja till båtbränsle, vi har en båtmotor som är vanlig tvåtaktare. Fyrtaktaren ska inte ha olja  och dieselbåten är så att säga färdig diesel i. Vad är det med folk som inte kan svara på en fråga. Och så när jag är utmattad och det blir flera oraka människor på raken.

Nå jag fick sen ett sms, det hade vi. Nu har jag glömt bensindunken i bilen, och kommer förmodligen att glömma huruvida jag satt olja i den eller inte.

Jag har haft fokus på bokföring, fakturor, rekvisitioner med mera. Bättre att glömma praktiska saker, som stövlar och järnspett.

Det var himla fint på älven idag, i alla fall. Man kan kommunicera med folk, kursledare som ska ha fakturaadresser, andra marknadsarrangörer med flera medan man vandrar i fårhagar.

Jag beslutade att de blir ingen marknad i Forsnäs för mig i helgen. Jag måste komma lite mer ikapp med liv och arbete. Det var synd, men ibland så måste man prioritera. Det går ett tag och göra allt på en gång, men kroppen säger ifrån när den inte vill mer. Eller hjärnan säger ifrån. Hur många saker jag än glömt den här veckan, och det är många, så har jag i alla fall kommit ihåg väldigt mycket mer.

Roligt har det i alla fall varit. Och jag ser fram emot en ny Hantverksvecka. Det är en väldigt bra tid för både den och Hantverksmarknaden, vecka 32, första halvan på augusti – medan semesterperioden ännu pågår.

Den enda nackdelen är att jag har tokångest hela sommaren för hur det ska gå. Och det viktigaste, jag har så mycket jobb under sommaren. Dubbelsynd att det inte är någon som har sommarsemester som känner för att engagera sig i evenemanget.

Men i år fick vi i alla fall ett par semesterfirare att jobba vid tjärdalen, det var jättebra. Men för det mesta är de som redan jobbar hela sommaren de som är lättast att få att göra extragrejor. Som Ann-Britt på Rät & Avig, som jobbar med marknaden med mig. Hon är nu på en välbehövlig semester, jag funderar också på en.

Jag har faktiskt varit fyra dagar i Norge i sommar, jättekul, men himla mycket jobb före och efter plus telefonjouren när vi var där.

Det som verkligen varit kul jobb i sommar är de dagar jag kört färjorna. Jag tror inte att någon människa förstår hur bra det är med ett sådant jobb för mig – där jag slipper vara kreativ utan bara gör arbetsuppgifterna.

Fast det är inte alltid så lätt. Allra första dagen jag tränade in mig kom en hel skolklass  med cyklar på färjan. Jag gick ju igång ”men nu borde vi ta någon bild, det här är ju jättebra reklam för Färjerederier”. Men direkt jag sagt det, kom jag på att jag ju inte är kommunikatör på Trafikverket. Jag ska köra färja, kolla olja, vatten, vara trevlig med resenärerna och lite till. Inget mer 😀

Vi har sjösatt vår stora båt Vinga i veckan. Så är här vi balans i livet – rekreation & länspumpning. Ro & ångest, two in one!

Vardag på våren

Jg ringde LG-produkter och frågade hur långt borta de restnoterade överskären till klippmaskinen är. Minst ett par veckor, så då bytte jag sort. Det är så roligt att prata med såna där som kan saker, när han på LG frågade vilken fårras jag har – så meddelade han att ett annat överskär passar bättre till den kompakta finullen. Hans fråga var väl ungefär; vad har du för ras, vad behöver du? Jag svarade:

– Haha, jag behöver väl någon slags psykvård.

Det tyckte han nog var roligt. Han är nog van med att det finns många fårtok.

Fatta hur mycket saker man behöver, maskiner, byggnader, stängsel och inte minst foder. Det är ju där flaskhalsen är just nu; jag har varken nog vall, dåligt med resurser till att sköta ta tillvara och paketera hö och ensilage. Det om något är en orsak att minsta på besättningen.

Men nu kör jag på, har en del jobb nu som bara görs med hjälp av tid och åter tid. Ull, ved, räfsning. Men det är långa ljusa kvällar och nätter nu.

Fast på natten ska jag sova. Jag läste på tidningen igår att Charlotte Kalla lägger sig tio varje kväll oavsett hur roligt hon har. Det är nog klokt om man ska vara i form.

Jag längtar efter lite arbete nu som omväxling, ett sånt arbete där man är x antal timmar, gör det man ska och gärna lite mer för all del, och sen får man betalt för exakt de där timmarna man varit där. DET vore lyx.

Snart lön för mödan?

Jag köpte ny mobil igår, bättre kamera och så utökas utrymmet förstås. Vanligt folk har inte 490 kontakter i telefonboken, hm, ska nog rensa lite. Köpte och köpte, avbetalning och bindning hos Telia som vanligt.

Jepp jag använder verkligen telefonen; mail, foton, avelsregister, Instagram, Facebook – det är mycket marknadsföring av företag och alla ideella sakerna.

Sen så har jag tänkt köpa en bättre fårsax i ett par år, och nu igår blev jag riktigt tvungen. Drygt 7000 for där 😦

Men nu är det en ny dag, och sista dagen att läsa på maskinkursen. Man ser riktigt vilken dröm det skulle vara att arbeta och få lön för precis det arbetet. Inte få lön nästa år, eller att man har måsta investerat en massa för att ens kunna arbeta.

Fast investerat i den här utbildningen Fartygsbefäl klass 8, det har jag ju. Men det är mer en engångskostnad, det finns i alla fall en massa jobb jag är kompetent till.

Om jag klarar maskinkursen. Det är faktiskt roligt, jag ser att jag kan en hel del sedan innan. Det är bara det att jag inte jobbat eller fördjupat mig i det här sedan fysiklektionerna på 1970-talet. och då var det också roligt.

Sen blir det att satsa på vad jag vill, får och kan arbeta med i främst i sommar. Det blir roliga val. 🙂

Vad det blev för mobil?

  • En direktbeställning av Sport-Sture i Bränna, en som tål vatten och har bra kamera såklart. Xperia XZ

Jag gillar att handla i Bränna. Jag vill ha Bränna kvar. Jag vill att folk ska kunna jobba, sälja saker, betala skatt och vara kvar i Bränna.

Klart med examen

Jag klarade kursen Fartygsbefäl klass 8 inklusive radiokursen. Nu är det ”bara” maskinkursen kvar. Jag kan numer titulera mig sjöman, eller rättare sagt fartygsbefäl – jag får köra fartyg som befälhavare yrkesmässigt.

Tjoho!

Lång bort är betet

Vi räknar oss som inte arbetare på det sättet att vi tar helgledigt idag, den 1:a maj.

Däremot så arbetar vi – så ock idag. Mycket och ofta gärna. Utom när vi lagar mat och äter i flera timmar.

Vi har hämtat resterande halm från ladan – med skoter (!). Vilken första maj, så mycket snö kvar. Man känner lite panik när betessäsongen är långt borta. Sen betessäsong betyder mer kostnader. Så inte vet jag riktigt hur det skulle bli bättre att vara ledig en denna arbetets dag. Det är klart att det inte går när man har djur, eller jobbar skift eller….

Sen har vi halmat, utökat lammkamrarna i fårhuset – jag har byggt en lammkammargrind – det blev lite återbruk där, fodrat djuren såklart, mannen har sågat ner mer björk. Jag har administrerat lite – Vinnaren i ”gissa lammen” blev Linnea Bergdahl, hon gissade att de första 34 tackorna skulle få 89 lamm och de fick 87. Hon vinner ett skinn. Grattis!

Jag har gjort att paket garn klart för posten. Och jag har läst lite på maskinkursen som hör till Fartygsbefäl klass 8. Så jag knallar och förhör ”gåben” lite om dieselmotorer. Men nu är han och sågar ner lite björk. Och då jag blir bättre på dieselmotorer. Men det som rikigt grämer mig är att jag inte kan motorsåga, eller rättare sagt så vågar jag inte. Fast jag har ju sagt, att det är en sak jag inte ska lära mig, där går gränsen. Den där kursen i fartygsbefäl är förresten jätteroligt, faktisk också maskindelen – så långt.

Men som belöning för björkarna, så har jag gjort en tårta åt ”gåben” som fyller pensionär imorgon. Fast det där att vara ledig, ta pension, hm, det blir det inget av just nu.

Jag önskar att jag kunde tjäna jättemycket pengar, så ”gåben” kunde pula på och vara mer ledig. Men, men, någon gång kanske. Jag skulle vara jättenöjd med en riktig lön, jag behöver inte ens ha betalt för att vara ledig första maj. Det räcker om jag får lön när jag arbetar. Så är det tyvärr inte alltid nu.

Men det blir nog bra till slut 🙂

Här är nästanpensionären som gör morgonrycket!

Hantverksmarknad i Överkalix

Ann-Britt Eklund och jag fixar en Hantverksmarknad i Överkalix i samband med Hantverksveckan, 12-13 aug. Gå gärna in här och läs mer  Ni som är intresserade att vara med och sälja hantverk eller mathantverk, maila oss på hantverksmarknadokx@gmail.com

Min gammelkurskamrat Tomas citerade Gandhi på morgon:

Be the change you want to see in the world

En av försäljarna är Eva Hagström vars alster du ser här.