Puh

Det har varit en del på sistone, så nu försöker jag pusta ut. Som med 48 turer över älven på röduppsfärjan igår, hehe. Det blir lite stressigt med 16 1/2 timmarspass plus resa. Men konstigt nog är det vilsamt att vara i Rödupp, där finns fasta uppgifter, som att köra färja varje kvart, smörja linhjul etc. Fast med dessa arbetstider blir inte så mycket tid över till andra saker, den dagen. Men när jag kom hem igår så gav jag bina vinterfoder – iförd pannlampa.

Hantverksveckan och Hantverksmarknaden gick bra, jag får väl återkomma till detta senare när jag får tid. Men om man säger så, att i stort sett själv fixa Hantverksveckan fungerar förstås när man är snabb och listig. Dock går det ut över mina tre jobb.

Att köra detta ideellt skulle passa en eller flera som har 40-timmarsvecka och semester. Det är bara det att de som har semester har ofta så rysligt mycket att göra, med att just ha semester, så de flesta går nog bort, hehe.

Det var i alla fall kul med den första seriösa lammönstringen, även om det tog tre dagar med två gårdar och en kurs, plus tid till förflyttningar. Det gav mersmak, och det är på tiden. Innan jag blir nörd inom något område tar det väldigt länge, eftersom jag håller på med så många olika saker. Men nu är jag på gång. Jag har just fört resultatet i Elitlamm så här på fredagskvällen.

Sen blev det fokus på marknaden, jag och Ann-Britt hade lite medhjälpare med uppsättning av tält och sådant. Håkan H i Bränna som har ett likadant stort tält som vi hyrt, trodde inte sina öron när vi sa att vi satt upp det på fyra personer varav två korta kvinnor – men starka är vi. Vi har ännu inte haft tid att ta ner det.

Marknaden var bra, jättebra kvalitet på varorna, och nöjda kunder och säljare. Den återkommer, har vi tänkt.

Hantverkskurserna var på Folkets hus, och ledarna är så proffsiga att de sköter det mesta själv. Deltagarna verkade mer än nöjda.

Vi i finullsdelegationen hann ha ett möte om Fårfesten i Kil innan vi anslöt till hantverksmiddag på Tjers gästgiveri. Till och med Karin kom upp från Lund för att vara med oss – Ann-Britt, Annelie och jag.

Jag ser nu fram emot att någon tar tag i Hantverksveckan, så kan jag gå någon kurs.

Jag hann också ta årets sista bad (?) i älven med grelsbykusinerna, Anders och hans kusin i sin tur – Pernilla som kom från Uppsala för att kolla in bygden. Det var osannolik tur på fredagen, vi blev bjudna på kusinlunch och sen på middag hos Stures syster och man. Toppen för stressade.

Sen efter marknadshelgen var det uppstigning före fem på måndagsmorgon, för att bege mig till röduppsfärjan. Jag har så bra kollegor här på bohedenfärjan de kommer och hämtar mig innan första ordinarie tur halv sex – så jag hinner till Rödupp öppnar. Annars måste jag köra tre extra mil.

Så var vi ett gäng, Annelie med familj, till Öjebyn på lantbruksmässa. Tala om att komma till traktorhimlen. Sen har jag sålt livlamm i veckan, fyra tacklamm som fick bra resultat på mönstringen. Det är ju lite pyssel med insamling och administration. Vi fick en medhjälpare i Grelsbyn, en stugägare med rötter i Pojmis var grindvakt istället för Anton som dragit vidare till arbete. Vi har så tur att vi fått låna en superbra transport av Ingegerd.

Det känns lite ledigt idag i alla fall, men vi har gjort hage här på Boheden och projekterat en helt ny i Grelsbyn. Vi har varit och handlat begagnade stolpar på ABET, superbra och billigt. Annars handlade jag eltråd och stolpar för 3500 kronor på Granngården tidigare i veckan. Där rök det iväg pengar från traktorhögen.

Den stora nya hagen gör vi imorgon, tackorna kommer att bli glada.

Allt skrivande är förlagt till hösten, med börja i september.

Det finns inget att göra på landet, hehe.

 

 

Jobb och lite flyt

Jag får väl be om ursäkt för att jag aldrig skriver något här. Det är fullt upp med jobb och bad.

Som jag skrev i förra inlägget, inatt, jobbade jag fem arbetsdagar på tre dagar. Och sen fick jag fara ut och jaga får vid midnatt. Jag kastade bara av mig färjekläderna i hallen och tog på de andra arbetsbyxorna och stövlar. Byxorna var så jordiga att de sved i skinnet, se nedan. De är nu i tvättmaskinen.

Jag tänkte rätt angående rymmarna, att kolla ängarna i Hultet först och sen gå upp i skogen, för det var där de gått över ett, tyvärr, före detta dike. Som tur var så var de i Hultet, och kom snällt med oss hem.

Min man har nu inatt återställt stängselbiten, några hundra meter i väldig oländig terräng, den biten som jag gjorde från början – för ett par tre år sedan. Men då förra året tänkte jag att det inte skulle behövas, och det gjorde den inte heller, det var översvämmad och i stort en del av Kalixälvens vattensystem. Men så var det torrare i sommar, väldigt mycket torrare. Vi har lagt krut i att någorlunda säkra en av holmarna i älven där vi har en grupp tackor med lamm. Förra veckan fraktade vi dit ett hundrameters stålstängsel – det är tungt, ska jag säga.

Det är bra motion att vara bonde, för övrigt. Man blir stark (och förmodligen utsliten så småningom).

Vi skilde ur bagglammen från holmen i söndags, min lediga dag från färjan. Vi vallade hela gruppen in i en fålla på fastlandet, sonen Anton hjälpte till. Alltså det är bra att ha unga som handhar stålstängsel och stolpar. Det gick bra att fånga in dem och skilja ur lammen. Mannen var grindvakt till den fina renfinkan vi lånat av Ingegerd, det gäller ju att inte släppa ut någon när man sätter in ett nytt lamm.

Sonen var grindvakt i andra änden. Han ångrade att han inte filmat så han kunde sätta på Youtube när jag brottades med de sista storlammen.

Man måste var snabb och explosiv med sådant här, och det är jag. Jag hade nog varit en bra brottare, jag låg och höll ett par gånger – måste ha liknat Sofia Mattsson, haha.

Anton trodde att de sista fåren var vildast. Men det är det att man blir trött, så kan man inte sätta emot lika mycket och blir inte lika snabb. Jaja, det blev ingen film, men tänk mig som ligger raklång i regnet och tokhåller ett får. Jag sa åt sonen, att det borde du väl veta; när det gäller tonåringar så viker jag mig inte en tum, jag ger mig aldrig.

Det gick jättebra att skilja ur bagglammen. På en dryg timma hade vi kört till Grelsbyn, satt upp fållan vallat alla dit och skilt ur, sen vallat tackorna och tacklammen tillbaka.

Varför man skiljer ur bagglamm den här tiden? Jo de blir tidigt könsmogna, och börjar om de är kvar i gruppen sätta på sin mammor och systrar.

Och färjan då? Jo i Rödupp har vi haft enormt mycket trafik i flera veckor på grund av vägbygge på östra sidan Kalixälv, sommar- och turistsäsong. Det är roligt men slitigt. Att köra 15-16 timmar, varje kvart, gör att man får springa fort mellan körningarna. Det finns mycket annat som ska göras, kolla, fylla oljor, serva, laga saker, administration och datorjobb, städning av stuga och runt ikring. Sen måste man ju ta någon sväng på toa och få sig mat och dryck – det är ju konstant +30°c, även mer inne i färjehytten där man kör. I stuga är det ac, det är som att ställa sig i ett kylskåp.

Jag har en fördel som är bonde, och det är att jag är stark. Jag har ett par gånger i sommar tagit en 20-litersdunk med hydrualolja och fyllt i en tratt i huvudhöjd. Inte många kvinnor som klarar, inte ens 20-åringar. Jo, Sofia Mattsson, men hon kanske är ännu kortare än mig. Andra gången hittade jag faktiskt en trappstol.

Det är ännu en fördel i det där jobbet att vara bonde, jag gillar att se och träffa folk. Man går ju mycket ensam annars.

Men då mitt tredje jobb, att skriva. Det är av förklarliga skäl stiltje denna säsong. Men jag ser så mycket, och grämer mig att jag inte har tid. Som igår, då kom ett par gulliga pojkar, typ 25 år med en tokfin VW bubbla. Sen kom de tillbaka med några rostiga VW-skärmar på takräcket, de var på jakt efter reservdelar. Och de hade kört från Dalarna, i cirka 100 mil hit upp.

Och jag orkade och hade inte ens tid att ta en ordentlig bil på dem och bilen. Men, men, man kan inte sköta två jobb samtidigt. Och sitter jag bara och skriver utan människor hittar jag ingen inspiration. Det är ett moment 22.

Men livet fortgår, och vi har haft bra flyt med fåren. Jag har tagit parasitprover på lammen på morgon, en grupp Boheden och den andra gruppen Långholmen. Få då se, det är alltid nervöst innan man får svar.

Jag har även fört in förflyttning mellan egna produktionsplatser i Elitlamm och Stalljournal.

Sen ska det röjas under trådarna på det nya stängslet, och så ska bagglammen på Boheden skiljas ur. Men det får bli lite svalare först, det är ju bara förmiddag än – så det blir till kvällen. Jag behöver nog vila lite idag, jag sov för lite inatt. Det är både bra och dåligt att vakna med ångest över allt som ska göras. Jag blir klartänkt på morgonen, och nu är parasitprover och administrationen klara. Så nu kommer inte Jordbruksverket och tar mig.

Ta er nu lite lunch, och tänk på bönderna som fixat maten 🙂

Vår

Som sagt har denna vår börjat så ofantligt mycket bättre än den förra.

Det är mycket att göra, men det är ju bra.

Det är måndag förmiddag och jag har skött får och lamm. Jag har skrivit, men nu fortsätter jag imorgon – det är roligt, men kanske lite fel årstid.

Resten av dagen blir parasitprover, och in i bikupan ska jag och så resten. Jag fick ett demensanfall förra veckan när jag glömde proverna i onsdags, de måste skickas i början på veckan.

Vi ser fram emot betessäsongen nu, hagar ska fixas och flottfärder med fåren planeras. Det blev ju liks en riktig städning av holmarna i älven i och mer högvattnet.

Sen åtog jag mig lite hönsprojekt, jag var och hämtade fler och yngre. De är dock överlämnade till hönsansvarig Sture Persson. Själv sköter jag äggätandet.

Sen blir det lite mer vävprojekt än jag har tid med.

Högvattnet

Det är vackert, men det förstör ju en del också – speciellt för fastighetsägare. För oss är det inga problem – ja bara om det stiger ännu mer så inte färjan kan köra. Vi har väl 11-12 av 15 hektar under vattnet. Plus alla beten på holmarna i älven. Men det borde ju bli parasitfritt, och välgödslat.

Jag var av tradition och kollade in hemstranden i Grelsbyn igår, och där står Bo-Eriks bastu i vattnet. 26 grader varmt var det igår också, det börjar bli svettigt.

Sture, Samuel och resten av räddningstjänsten har vallat in lite byggnader i Bränna. Katarina Persson håller koll på kommunarbetarna.

Annars har våren börjat exceptionellt bra, värme, sol och hopp om tidigt bete. Det behöver vi efter ett års skitväder.