90 får klippta

Det var svettigt, men det gick. Tackorna plus en stor del av lammen klippta. De sista 20 tackorna klippte jag i lördags, med gåben som hantlangare som en som forslade fram fåren. Jag klippte, grovsorterade ull och skötte maskinen med byte av skär och inställningar. Sen hullbedömde jag allihopa och verkade klövarna.

När jag kom in vid 19-tiden skrek hela kroppen av smärta. Jag hade inte klippt så där länge om det inte varit för att det var de sista – jag ville inte klippa någon fler dag. Jag gjorde yoga och sträckte ryggen åt andra hållet, från dubbelvikt till banan – och det blev bättre.

När jag vaknade i söndags hade jag faktisk bara träningsvärk i axlarna, och satte lite arnikasalva på dessa. Och faktiskt, kroppen var återhämtad på söndag. Det är yogan jag har att tacka för fysiken, det hade aldrig gått utan den.

Ullen av ett 80-tal får är nu sorterad och packad i säckar, för vidare transport till spinneriet. Skinnen skickas i veckan. Snart är fåråret slut. Det nya börjar i och med betäckningen, på ett par veckor.

Uppdaterat CV

Det blir skryt nu; jag har lärt mig att klippa får genom att ha dem sittande på ändan. Som proffsen alltså, nu kan jag sätta fårklippare i mitt brokiga CV.

Jag bestämde mig i helgen för att lära mig – och nu sitter det – och fåren också. Snabbare, smidigare, lugnare och bättre resultat.

40 lamm klippta, nu är det bara resten kvar. Jag tackar yogan för min fysik! 😀😀😀 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑 🐑

Vinterformen

Den senaste veckan har det märkts att livet inte alls är lika fysiskt som på sommaren. För lite träning alltså. På sommaren hade jag nästan ingen tid att träna, men man rör sig ju i alla fall:

Jag cyklar ut till hagen, cyklar hem, plockar ved, bär saker, klättrar omkring, går till stranden, stängslar hagar, letar får, kollar beten och ängar. Dag ut och dag in utom när jag sitter vid datorn.

Lite trött blir man, inte minst av värmen. Men, man använder kroppen. Vilket betyder att mitt dåliga knä alltid är bättre på sommaren. Benmuskler får man inte minst av att cykla, och fast jag bara var ut med racern ett par gånger (på hösten) – så cyklade jag i alla fall här på gården. En kilometer här och en där, är bättre än inget.

Nu har knät börjat värka, inte bara på natten. Ingen toksmärta, verkligen inte, men molvärk. Och mycket därför att jag tänkt börja träna ”sen”.

Så idag har jag börjar använda mina viktmanschetter och träna. Jag måste skärpa mig, jag är så dålig på att träna hemma. Det sitter i från decennier av träning, sådan som man gör borta efter att ha åkt hemifrån med en väska. Men nu gäller det. Att komma ihåg och göra det fler dagar….

Plus yoga då, världens bästa stretching. Fortsättning följer. Kanske. Hm.

Eftersatt yoga

En vanlig dag: Stiger upp vid 6-tiden för att gå till fåren. Envisas med att stå på ett ben och ta på mig strumporna, bara för att det ska gå. Jag är inte gammal, och försöker inte bry mig om trilskande rygg.

Och mitt i allt en dag: Jaja, jag kör väl ett snabbt yogaprogram då. Och vips, nästan allt ryggonda försvinner, jag kan stå på ett ben, böja mig hit och dit under tiden.

Så varför i all världen yogar jag inte regelbundet då?

Jag ska bara……..sitta vid skrivbordet, bära vatten till fåren, dra ris, klyva ved.

Personlig status

I stressen som är ska jag nu försöka ta itu med kroppen, formen har inte varit så bra på sistone – är ju gammal idrottare, så jag har rätt höga krav. Symptomen är värk i leder. Var ju till Atlaskotan, och sedan dess har jag inte haft en enda låsning i ryggen, mycket mindre ryggont och huvudvärk. Men då föll jag ju som f-n för ett par veckor sedan. Fast det verkar ända vara på väg att bli bättre. Och så sprang jag med en jäkla fart in i en stege i fårhuset med. En himla smäll, men tur att det inte tog glasögonen. Och mitt skadade knä, det utan flera vitala delar samt utan  brosk. Vojvoj, det blir inte bra av av att vara omusklad. Och fet är jag. Och otränad. Musklerna sedan fårhusbygget håller på att förtvina av allt datorsittande. Så nu från och med igår blir det:

  • Åka skidor, vallade äntligen turskidorna och var till skogs. Gav upp det där att en riktig norrlänning inte ska behöva använda klister. Gå ska jag också. Cykla blir det senare.
  • Yoga. Finns inte bättre. När man gör det.
  • Low Carb. Kommer nog med ålder, tål kolhydrater sämre och sämre. Måste inse att de tiden som bull- och semmelätare är förbi. Tycker mig se att värken i kroppen har med sockerätande att göra.
  • Och sen. Det räcker nog, då ska jag orka att både slita på farmen och sitta.

Och så ska jag inte ta över och göra allt som inte andra gör. Det funkar ganska bra nu. Man behöver inte göra allt man kan, för det blir för mycket. Nu gör jag bara det allra roligaste – och lite till 😉

Och så ska jag umgås, fick verkligen en vitaminpåfyllning på Vippa häromdagen - av alla som vi träffade, tokiga kusinen och jag.

Och så ska jag umgås, fick verkligen en vitaminpåfyllning på Vippa häromdagen – av alla som vi träffade, tokiga kusinen och jag. För övrigt ser ni ju att jag ser ut som en julgris 🙂 Vi umgås gott folk, välkomna, ska försöka ta mig mer tid.

Det var också superkul att träffa Anneli i lördags, vars tackor jag startade med – se nästa inlägg!