Lamm, garn och bokstäver

Fan vad jag gillar april, speciellt nu när solen skiner varenda dag. Det här är min grymt morgonpigga period, det blir så långa dagar. För mig får då sommartiden vara en timma till åt samma håll.

April så långt:

Jobbet här vid tangentbordet går bra.

Lamningen har startat, i förrgår lammade två tackor fem lamm. Superfina lamningar av supermorsor. Finull lantras när den är som bäst.

Garnförsäljningen går bra, var i Skellefteå på textilfest i helgen.

Jag blir bättre och bättre att välja bort saker, hurra! Med tre jobb måste man fokuser på just det – jobb.

Jag och Ann-Britt hade mycket bra kurs med Tant Ulltuss, Anna Bergman i Skellefteå i söndags. Det är så inspirerande. Jag köpte hennes sockbok, den är verkligen bra och välgjord. Och förlagen som inte ville ha den, haha, synd för dem då. Sommarsockorna i turkos har jag stickat sen på söndag.

Min man och….

…..svägerskan samt brorsan har tagit väl hand turisterna som bott i vår stuga de senaste tio dagarna. De har varit med tyskorna på utflykter med genuina saker som de gillat. Och annat folk i närheten har gett dem skjuts, bara så där.

Jag fick i alla fall vara med turisterna innan de åkte hem igen. Deras sista morgon i Överkalix slutade med att en älg stod och åt från en rönn precis vid deras köksfönster i en halvtimma. Jag hann också se den, och så tog jag denna bild nedan när den ena älgen stod och väntade in den andra. Och turisterna fotade, såklart, och jag fotade turisterna.

Kul var när älgarna sprang iväg på sjön, de liksom jagade varandra och busade, och sprang runt runt.

Mot Värmland 

Finull & färg Norrbotten åker till Fårfesten i Kil 2-4 mars, hurra! Det är vi tre företagare som delar monter: jag/Jakobgården, Rät & Avig/Ann-Britt Eklund och Höjdens fårgård/Annelie Hansson.

Vi ser fram emot att träffa branschen i år igen. Bilden är från årets spaningsresa, då vi bland annat befolkade Finullsföreningens bord  – hon som visar västen på bilden heter Tina och var hos föreningen. Men nu ska vi alltså sälja i egen regi  😊

På landet

En  helg med den årliga ombyggnaden av fårhuset – ny dörr och nytt foderbord. Lamningen har börjat med trillingar, en förtrupp, inte riktigt väntade än. Denna vecka kommer lamningen nog igång på allvar.

Så jag passade också på att besöka Vippabacken på stickcafé på söndagkvällen. Och på lördagen avklarades hushållningssällskapets lokala årsmöte.

Och anmälningar till kurserna på Hantverksveckan droppar in.

SAM-ansökan, EU-stöden, gjorde i förra veckan, det är bara ”hotade husdjursraser” kvar.

Sen ska det läsas ”läxor” – kursen i fartygsbefäl samt skrivas en del saker ”som jag skulle göra när det blev vinter” 😉

Och så hann vi med lite släktmiddag i lördags. Oj, lite avis är jag på folk som har tid att åka ut på skidor i vackervädret.

Fårfesten i Kil

Det har varit en väldigt lyckad och trevlig långhelg på Fårfesten i Kil. Jag reste med två andra företagare Ann-Britt Eklund och Anneli Hansson. En som färgar och säljer garn av garn och en som föder upp finullsfår och är på gång att förädla ullen mer än tidigare. Och så jag som gör både och – har får och säljer garn.

Jag återkommer med mer om Fårfesten senare, det har väckt många tankar. Som om jag inte hade nog tankar tidigare.

Men vi konstaterade i alla fall, att bland 150 utställare så är finullsgarnet unikt. Det var knappt någon annan som sålde det, annat än mitt som vi hade i Föreningen Svenska Finullsfårs monter. Det är ju synd, såklart, men vi ser ju potentialen för vår vidare försäljning. Och för rasen. Bästa helsvenska garnet, tillsammans med Jämtlandsfårets.

Det var också mycket trevligt att träffa de andra i Finullsföreningen, de flesta bor ju en bit bort, så tack Tina, Anna och ni andra. Jo det är kvinnor som har får, hehe.

Och så fick jag ju lite baggspaning, för inköp till hösten.

Vi träffade många fler likasinnade, som Karin som kom ensam från Skåne plus många andra. Inte minst branschfolket är det jättetrevligt att träffa.

Jag ska nu bland annat arbete, färga lite…….GARN….till nästa helgs evenemang; Vantfestivalen till Lovikkavantens minne – på lördag i Junosuando.

Här kommer några av bilderna. De säger väl mer än tre tusen ord. Jag inser nu att det finns en lång berättelse om varje bild. 🙂