Nice sunset

Nice sunset. Den lille hunden har varit internerad medan vi verkade klövar och hullbedömde alla avelstackor – två timmar tog det  ✅

Vi börjar bli bra på det här. Det är hög tid nu, innan högdräktigheten när man inte ska sätta dem på ändan.

Fixat med kassaregister ✅

Inhandlat begagnad iPad, att ha som kassaapparat ✅

Skickat garn – ojoj vad jag gillar det nya garnet ✅

Varit på bibblo och lånat fler böcker ✅ (det måste väl räknas som arbete? )

På tal om iPad, det var ju inte lätt att välja, köpte på mresell. Skulle jag ta mycket minne, mini, pro, vilket skick, pris. Grejen med att köpa beg är ändå att det ska vara förhållandevis billigt. Tänkte först att ta en mini, sen tänkte jag ta en pro. Men det slutade med att det blev en riktig mittemellan, hyfsat minne, går att ha eget internet i maskinen (inte bara wifi), lagom dyr, större än mini, ingen pro.

De som var pro var överlag i sämre skick, kanske har proffsen/penningstarka den som huggkubbe?  Så nu blev det en i guld, som förhoppningsvis någon ordentlig flicka haft? Jag ska ju mest ha den till kassa, kolla mail och ev skriva – ev vill jag ha ett tangentbord sen.

Sommar och jobb

Hantverksmarknad i Överkalix 10-11 augusti.

Försäljning av boken Vasikkavuoma, bland annat på ovannämnda marknad. Boken säljer bra, så vi är nöjda.

Färgar garn till ovannämnda marknad. Fick nästan slut på Överkalix sommarmarknad.

En hel del pass som fartygsbefäl på röduppsfärjan. Vi har mycket trafik även denna sommar, vilket är kul. Förra helgen var dock svettig, typ +33°c – jag badade på rasterna.

Och så en sensation, jag har beställt en border collie, äntligen. Jag har ju inte haft hund sen unga tonår. Så nu läser jag på, en sådan hund är det noga med fostran. Men jag har lyckats rätt bra med ungarna, fyra stycken som går att ha i möblerade rum, är sociala och alla försörjer dig bättre än jag.

Farmen och fåren ok, men det är på tok för torrt ute. Inser att jag inte kan göra något åt nederbörden.

Kurs i flerfärgsvirkning 9-10 aug i samband med Hantverksmarknaden. Det finns någon plats kvar. Jag hade gärna gått den själv. Överlag är jag konfunderad över att så få överkalixbor passat på att gå alla riktiga proffskurser vi ordnat genom åren. Jag skulle tro att orsakerna till detta är; lokalbefolkningen är för liten i antal, är måttligt intresserade av riktigt hantverk, tycker det är för dyrt – de är inte vana med att kursledare är professionella, alltså att de har en riktig lön och betalar skatt. Å andra sidan är det många i riket som är intresserade, och som åker långt och betalar för boende. Det är ju kul.

Kursverksamheten under alla år med Hantverksveckan var mer än bra, mycket kunskap, gemenskap och skattekronor in i kommunen.

Jag gör min sista kurs som anordnare med denna riktiga ”överkalixteknik”. I mitt nästa liv ska jag bara gå på roliga kurser som andra anordnar. Det kommer jag att uppskatta. 😊

Bra ångest

Vitsen med ångest är att förutse faror och vad som kan gå fel. Som när jag hade rast på Färjerederiet och funderar på hur det ska gå när ”gåben” kör välten på det nysådda.

Ja det har kommit skurar, och jag tänkte att det blir ju ett lager blöt jord på den torra. Jag började se framför mig hur jorden inklusive gräsfröer rullade upp sig på välten. Så jag ringde gåben.

Alltså, där han lånade välten, hos proffsen, hade de redan instruerat honom om detta.

Men visst fyller ångesten en funktion när man kan förutse sådant man inte har en aning om. Jag har knappt ens sett en vält, än mindre kört någon, haha!

Good enough

Det blev en tidig vår, vilket förde med sig att en annars stressig vår blev ännu mer fylld av arbete.

Sedan förra lördagen, en vecka sedan, har jag:

  • En heldag och lite till av skrapande och oljande av fönster.
  • Vi brände det nästan sista på nya betet i en hiskelig värme i söndags.
  • Jag har skickat in en bunt färdiga texter.
  • Vi har gjort klart det sista med boken om Vasikkavuoma. Och det är ju det svåra, när man ska sluta – i och för sig var det lätt den här veckan, fanns ingen tid att peta.
  • Öronmärkt alla 78 lamm i andra örat, ungefär en arbetsdag. Puh,
  • Verkat klövarna på alla tackor, nästan en heldag. Fysiskt jobb minsann.
  • Flera dagar av indelningar i betesgrupper, även digital indelning – samt vallning ut på bete, vallning och packning av djur på flotte och djurtransport. Alla som gjort det vet att det är mer än svettigt. Och så körde vi, exempelvis tog resan med flotte till Grelsbyn 2 1/2 timma.
  • Jag har lagt ut flera filmer och en del bilder på Instagram och Facebook.
  • Jag har utfodrat djur som varit kvar hemma, alla i måndag och bara baggarna ikväll. utom när jag åkt på jobb, då har Sture utfodrat. Och lammnäring blandad och mjölkmaskinen rengjord varje dag.
  • Vi har ätit middag mellan klockan 22 och 23 flera kvällar. De andra kvällarna tidigt, vid åtta, niotiden.
  • Det har varit tre heldagar med Färjerederiet, räddningsövning (inklusive frivillig simtävling i badhuset), arbetsplatsträff och ett arbetspass i Rödupp.
  • Jag var till utlandet efter jobbet igår, till Ylitornio och hämtade årets garn på bussgodset.
  • Garnet är nu räknat, kollat priser, vägt, en del tvättat, räknat hur långt garnet är per hekto – och så är det marknadsfört på sociala medier.
  • Jag har gjort en hage idag till flasklammen och ett par tackor.
  • Jag har varit med båt till holmarna och kollat in fåren idag.
  • Alla förflyttningar registrerade i stalljournalen och Elitlamm.
  • Det har ändå varit lugnare idag, jag har hunnit shoppa stövlar, prata med folk, hälsa på svärmor.
  • Jag har varit piggare nu senare på lördagen, och nu är det snart midnatt. Men igårkväll och på morgon var jag trött, så trött.

Ni ser ju, timmarna går precis ihop om man sover himla lite. I torsdagskväll var vi hemma från en tur med fåren halv elva, och åt middag kl 23. Sedan upp före klockan fem, för att vara i Rödupp 5.45.

Fördelen med att ha mycket att göra:

  • Lättvaggad på natten ( sen vaknar jag väl som vanligt och har ont än här och än där).
  • Tjorv på jobbet hittar jag inget större engagemang till. Det blir mer att ställa ultimatum, hehe. Typ jag har annat att göra än…
  • En av de jag intervjuat frågade om jag kunde maila texten (medan jag höll på att brottas med lammen). Nä det kan jag inte, jag kan läsa upp det, sa jag. Haha, hade jag haft lite tid hade jag förklarat varför. Nä det kan jag inte. Så säger man väl inte.
  • Det är skönt att alla djur är ute, texter färdiga, bok färdig, fönster påbörjade, kronor från jobb i staten kommer in. På morgon har jag stickat några varv på tröjan – det är avkoppling det.

Sen hade jag väl velat räfsa gården, träna och sova lite mer. Men det kommer väl en ny vecka.

Jag har börjat leva efter måttot:

Good enough

Tillräckligt bra

…..eller som Skäringer och Mannheimer brukar säga; Killräckligt – alltså om man är karl krävs det inte lika mycket, haha.

Nä nu måste jag sova. Bilder finns på Instagram – till vänster. Bilderna ser ut som en idyll, man kan inte tro hur svettig jag varit, hur skitig, hur jag brottats med fåren, vilken logistik jag haft i huvudet, hur jag föll i (grunt) vatten med ett får – blev blöt och fick en mindre give away i knät, hur jag frös sen i blöta kläder resten av kvällen, hur skitig flotten blivit, att vi inte fått hem den från Grelsbyn, att jag var tvungen att tacka nej till ett jobb osv.

Lamningen klar

DSC_7820.JPGDet var en bra lamning, vi hade en topp omkring 10 april när många lammade samtidigt. Den här sista veckan har varit lugn, och den sista tackan lammade igår på morgonen.

Jag kom ut i fårhuset kl 5, och där stod hon med två födda och nästan helt avslickade lamm. Maggan är en ungtacka på ett år, som är barn till supertackan Maggan nr 1. Hon i sin tur fick fyrlingar i förra helgen, för vilket år på raken vet jag inte. Unga Maggan verkar vara en precis lika bra supertacka. Det är hon på bilden ovan.

Vi har nu 78 lamm, plus 3 dödfödda och en som dog efter ett par dagar. Det blir en dödlighet på under 5%, vilket är suveränt bra för finullsfår som får så många lamm – de snittar nästan tre var.

Vid det där flowet för ett par veckor sen så var det lite mycket ett tag. Mannen är ju bra på att ta nattkollen, och ringer bara om det är något speciellt. Och nu ringde han, vid midnatt – jag hade sovit en dryg halvtimma. Det räddade mig. För jag sov bara en timma innan det var kväll nästa gång.

Denna natt hade en tacka lammat när Sture kom till fårhuset, och så stängde han in henne i box med lammet som man brukar. Det var bara det att han såg sen att den tackan hade ju inte lammat. Hon hade helt enkelt stulit lammet – de kan göra det om de snart ska samma själva. Senare samma dag fick hon ett enda jättelamm, årets största.

Det var då jag kom farande, bakjouren ryckte ut. Vi lokaliserade rätt tacka, och så blev det bra. Hon fick ett lamm till. Sen lammade flera till. Sture gick och lade sig, och jag gick in och åt vid fem på morgonen. När jag kom ut låg det ett dödfött lamm, ett nyfött lamm, och två tackor som stod och slickade samma lamm. Jag tror att jag redde ut vems det var, och sen fick de någon till. Sammanlagt två trillingfödslar. En ungtacka lammade även perfekt utan komplikationer.

Jag lade mig i herdekammaren på morgonkanten, och då hörde jag ett vrål, ovanligt för en som lammar. Då var det tackan som först blivit av med sitt lamm, som låg och födde ett tredje lamm fem timmar efter det första. Det ska ju egentligen vara omöjligt. Förklaringen kom sen, med efterbörden kom ett dödfött och delvis ruttnat lamm. Den hade mest troligt legat vägen för det fjärde lammet. Det lammet som legat och kämpat i fem timmar var jättepiggt. Men tackan orkade inte ens slicka av det, hon låg av förklarliga skäl helt utmattad. Hon orkade sen ställa sig, och lät den nya dia. Alltså hon är ju helt suverän, som ändå tog detta lamm till sig. Hon fick feber dagen efter, och det kan tackor få samma som människor. Men efter omständigheterna med ruttnat lamm i magen och infektionsrisk så fick hon antibiotika efter att jag konsulterat veterinär.

Det var ungefär den där natten. Så förutom massor av lamm, två dödfödda och det sedan länge döda. Sedan har vi bara haft en dödfödd trilling till.

Jag var bakjour, satt och fixade med boken, när jag blev utkallad en dag. Jag satt och svarade på mail i mobilen när jag säg att det inte verkade bra med ett andra lamm som en tacka höll på att föda. Jag skuttade in i lammboxen, och hann tänka att både tacka och lamm dör om jag inte fixar det här, ett ryggläge. Men det gick bra, problemet var att lamm nummer två var dött och den bakom ville förbi och ut.

En ny grej var att vi hade en tacka, en ettåring där inte mjölken rann till direkt. Lammen var pigga och diade råmjölk, men det räckte tydligen inte – för morgonen efter var båda två nästan livlösa. Vi fixade koråmjölk från Hedensbyn, jag sondade dem. Och de tog sig. Tackan var tapper och lät dem suga och suga – och till slut började lammen växa in i sitt skinn.Ett enda lamm har varit medtaget efter födseln, det var efter ett komplicerat felläge. Det lammet sondade jag och då tog det sig upp och började att äta själv.

Ett annat lamm hittade vi kraftigt nedkylt där i början när det var jättekallt på natten. Vi satte in det i herdekammaren i en frigolitlåda med värmelampa under, tempen var bara 32-33, så nära död man kan vara. Men lammet tog sig, vi sondade när det tinat upp lite – och sen fick den gå tillbaka till tackan – som var helt suverän och såg direkt att det där var hennes lamm och tog emot den.

Alla andra lamm superpigga, och tackorna med – hittills. Vi börjar ha riktigt bra avelsmaterial nu, i stort sett bara supertackor. Hon som repade sig från det ruttnade lammet och lät sina lamm äta fast hon var så sjuk – hon hade jag egentligen funderat på att ta bort för att hon har lite svårt humör. Men nu vet jag inte om jag kan när hon klarade det där.

Sen blir man ju mer rutinerad med åren, jag har då på riktigt räddat livet på 4-5 stycken i år.

Lammen efter nye baggen Love är fantastiskt vita och fina. Det ska bli verkligen roligt att mönstra dem.

Jag har hållit på att göra en massa idag, mest skrivjobb men även utfodring av fåren medan jag skrivit detta inlägg. Jag ska bara……innan jag ska ta kväll. 13 timmar jobb räcker, man börjar inte orka så mycket mer.

Kvällens plan är att börja med en ny tröja av det rönnbärsfärgade finullsgarnet. Få se hur det ska gå, Karin i Skåne ska också börja med en. Så hon blir mitt stöd. #woolandhoneysweater

 

 

Två kvar

Tackor att lamma, alltså.

En lammade inatt, därav min sänkta själ idag. Jag gav upp efter kl 01, och överlämnade åt nattugglan. En onödigt utdragen lamning, dessutom på natten.

Jag sov även dåligt, mitt högra knä har värkt mycket på senare tid. Det är ju lite av en ny upplevelse, jag har lärt mig att hantera det vänstra som värkt i precis 20 år.

Jag har vetat exakt hur jag ska lägga mig när det började att värka på nätterna. Men tydligen är artros efter korsbands- och meniskskada inte samma som ålderdomsartros(?)

Och vänder jag mig hit gör ena axeln ont, eller den andra om jag vänder mig, eller knät eller höften.

Sannerligen behövs ingen ångest för att sova dåligt, det räcker med en kropp, hehe.

På morgon vid halv sju hade en till tacka lammat, och stod i fårhuset med trillingar. Så det blev lite mer fixande med nya fålla etc förutom utfodring, halmning och vattenbärande.

Jag har nu tillbringat mitten av dagens med korrektur, layout osv – utan stora delar av hjärnan, den som slog av inatt.

Å andra sidan slår den väl på efter att jag fått sova nästa gång. Det är en sådan här dag jag skulle behövt bli sövd en halvtimme 😊

Fyrlingar….

Med facit i hand, det blev fyrlingar varav två riktigt stora. Bara fyra tackor kvar att lamma, så snart avslutas jouren dygnet runt. Gåben gick och lade sig halv fem på morgon, och jag steg upp ett tag efteråt. Jag är väldigt tacksam att få sova på natten. 😊