Vifastdagarna

Välkomna på Vifastdagarna i helgen. Vi börjar imorgon på kvällen. Det är ett inträde, 150 kr, då kan man besöka hur många programpunkter man vill under helgen.

På Vippabacken på lördagskväll är det såklart inte inträde utan vanlig matservering och god köttsoppa. Och det blir ovanligt trevligt, de som kommer spelar och berättar mer improviserat. Vi som inte ens kan spela spilopipa lyssnar, äter och umgås. 😊

Välkomna! /Katarina och Överkalix kulturförening Kontakt även Anders Drugge, han kan spela 😊 nummer, klicka på annonsen, längst ner!

I can hear the sound….

….of writing on the wall.

Ronnie James Dio har sjungit i mitt huvud i flera dagar; At the end of a dream, if you know where I mean, when the mist just start to clear.

Det var när vi var på Bishops, och jag just satt och prisade den stora gitarristen Ritchie Blackmore när Long Live Rock and Roll dök upp i högtalarna. Och jag utbrast; Men här är ju Ritchie! Och så säger karln vid bordet bredvid: Och Ronnie James Dio sjunger.

Jag har aldrig gillat refrängen i låten speciellt, och har nog aldrig lyssnat på texten egentligen – vilken jag upptäckte att jag ändå kunde utantill. Undrar om jag ens kunde engelska när den här kom i mitten av 70-talet? In a different time, when the words didn’t rhyme….

Kul baksmälla!

Hantverksveckan är över för denna gång! Det var tredje upplagan, och det gick ännu smidigare än förut. Vi har haft så nöjda kursdeltagare, kursledare och deltagare till kulturaktiviteterna att det inte är sant. Många deltagare vill komma nästa år, och ta med sig ännu fler bekanta. Kursledarna likaså, sånär som på Jögge Sundqvist som ska till avsides liggande USA istället. Så vi får väl köra hans kurs vartannat år.

Veckan blev inte sämre av att det var runt +30° nästan hela tiden. Det var bad i älven på lunchrasterna och efter kursdagarna. Det var jättepositiva elever. Duktiga elever. Himla fina gäng. Vi har redan bokat upp kursledarna till nästa år. Alla tycker det är så välordnat, och trevligt i Överkalix. Jippi!

Sen är jag väldigt trött, har haft flera jobb under tiden; Fikaförsäljning, värd och guidning på Martingården, hyresgäster i vårt hus, kurssamordning tillsammans de på SV, försäljning av mina skinn och saker, dokumentation och uppdateringar på nätet, affischering, långa kvällar – middag efter klockan 22 ibland, fåren, växthuset. Så man blir isolerad från omvärlden, efter några dagar hörde jag att det visst var en brand i södra Sverige, jaså. Har skjutsat någon cykel med mera åt ättlingarna med. Men märker att barnen inte litar på att jag ska komma ihåg det ena och det andra – och det har de rätt i.

Fast förutom att det var himla skönt efteråt, att hinna med får och sådant, var det skönt att pusta ut. Men det var helt klart värt allt jobb med Hantverksveckan, fast veckorna innan var det som vanligt stor ångest för hur det ska gå. Vi har misströstat, att köra en hel vecka med massor av kurser och aktiviteter med minimala resurser. I stort sett inga. Jag tänkte då just innan, att det här lägger vi ner nästa år.

Men så blev det måndagsmorgon, och vi var igång. Där började vi direkt tala om; ”Nästa år, då kan vi göra…..osv”

Året 2013

Här är en del av mitt år. Kanske inte så konstig att jag känner mig lite sliten så här på nyårsafton. Men det uppvägs ju av allt detta och mycket mer. Kanske blev bygden lite trevligare? Så roligt och så vackert – så mycket goda krafter samlade – de som gör saker, de som vill.

Som ni ser; mycket jobb, roligt jobb, inte så mycket tid att curla med de halvväxta barnen. Men jättetrevlig semestersegling i Grekland med Hilda med flera. De stora sönerna Anton och Kalle köpte hus i Grelsbyn – jättekul, ett gammalt släkthus dessutom. Och lillebror Josef hjälpte dem att måla och fixa.

Hemmaprojekt; Målning tre varv av stora huset, fönster två varv, bygge av panncentral med sol- och vedvärme, bygge av hönshus och bygge av fårhus.

Och så det ideella, lite eftersatt. Men nu har vi startat en kulturförening. Det kan komma att bli hur bra som helst!

Semester hade jag faktiskt, Greklandsseglingen – minns hur jag sprang iväg för att hinna färjan, hem efter bildvisningen på Brännagården. För att möta upp Dan som skulle tippa grus där fårhuset skulle byggas, och sen dra upp båt och flotte för vattnet steg, kolla till djuren, och så hals över huvud till Grekland efter jag lämnat en nyckel till Svartbyns byastuga för morgondagens vifastföreställning.

Haha, och så kommer man till Grekland, och där tror folk att man mest glassar omkring, rik och på semester 🙂

Jag var ju en även på en kusinsemester till Ångermanland i tre dagar. Och så båttur till Fårholmen en halv dag, hjortronmyren två, tre timmar, Pahakurkkio en dag och så har jag byggt fårhus i några semesterdagar. Så himla fina semestrar har jag haft.

Tryck gärna på bilderna, så kan de bläddras i större format 🙂

Gott nytt år allihopa!