På denna blogg lägger jag ut bilder och texter om familjen. Det blev så eftersom jag fick väldigt mycket av pappas foton, tidningsklipp med mera. Det kanske mest är av intresse för familjen, men å andra sidan är den stor och utspridd i världen. Men jag hoppas att alla möjliga människor har utbyte av materialet.
Pappa, Tore Karlsson, han föddes hos Käll i Grelsbyn och var hembygden trogen under hela livet. Däremot älskade han att resa, han besökte bland annat Indien, Grekland, Sovjet, Mexico, Gambia med mera. Men han var en sann Norrbottning och Överkalixbo, som verkligen älskade sina hemtrakter.
Han föddes 1922, som näst yngsta barn till Anton och Maria Karlsson. Nästan hälften av syskonen dog i förtid, men de har alltid varit levande genom berättade historier för de efterkommande. Pappa var en modern man, men med stort intresse för gamla tider och historia. Han hade varit stolt över att han och syskonen blev utlagda på internet, det är jag ganska säker på.
När jag bläddrar igenom alla tidningsklipp och annat material slås jag av pappas stora engagemang. Mycket är från 1970-talet när folk i allmänhet var engagerade i både det ena och det andra. Men han brann verkligen för många saker, samtidigt. Mycket rörde naturen, han var en som trodde på den biologiska mångfalden, långt innan själva uttrycket fanns. Han kämpade hårt, tillsammans med andra älvräddare för att stoppa utbyggnaden av Kalix- och Kaitumälvar. Han var emot skogsdikning och hormoslyr (det var ofarligt på den tiden, så somliga skrattade åt honom). Han ville utöka vargstammen och föda upp skogsfågel. Han byggde en egen kyrka, för att inte tala om turistanläggningen, matserveringen och antikhandeln Vippabacken. Han var mycket konstintresserad. Han skrev böcker.
Blogginlägg om familjen finns här; Käll i Grelsbyn
Källsläkten, kusiner, kusinbarn till mig. Foto: Håkan Svensson.
Ordvindens blogg 
Farfar var riktigt snygg som ung!
Tores syster Mia var min pappas första hustru. Jag har precis besökt deras grav i Lövånger
mvh
Birgitta Stillner
Åh, vad roligt att hitta en släkting – även om vi inte är släkt genetiskt! Pappa har varit till kyrkogården i Lövånger en gång, han var nog relativt gammal då, och han hittade och fotade Mias (och hennes mans) grav. Jag träffade inte henne, eftersom hon dog långt innan jag föddes. Men pappa talade mycket om sina systrar som gick bort som unga. / Katarina
Ja, man blir lite nostalgisk av att läsa detta. Att läsa lite mer om människor och deras släkt som man skrivit i släktforskningen (som född, vigd och död).
Tack, jo, släktforskning verkar kul. Någon gång ska jag börja med det!